Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Skottdagen skjuts in vid skottår

av | 6/3 2024 | Årets ord

Det är bara vart fjärde år feb­ruari har 29 dagar – och att det är feb­ruari som får en extra dag under skott­åren beror på att romarnas nya år började 1 mars. (Foto: Adobe Stock)

Skottdagen är den där extra dagen vart fjärde år som ser till att våra kalender­år håller jämn takt med de astro­nomiska åren – och det är en dag med traditioner.

Eftersom varken astro­nomiska år eller månader består av ett helt antal dygn har män­niskor genom historien haft ett sjå att få till kalendrar som inte förskjuts under åren.

År 46 f.v.t. införde Julius Caesar den julianska kalen­dern för att få ordning på tide­räkningen i sitt rike. De romerska jord­brukarna var då för­virrade av att kalendern hade hamnat 67 dagar efter års­tiderna, och ännu mer för­virrade blev de kanske det året.

För att komma rätt i tide­räkningen igen för­längdes det näm­ligen och blev historiens längsta med 445 dagar – och det blev känt som annus confusionis, för­virringens år. Men efter detta synner­ligen ovanliga år skulle det bli ordning, med 365 dagar per år utom vart fjärde år då en extra dag sköts in.

Detta inskott, skottdagen, las efter det romerska årets sista dag, 23 februari.

Dock var det inte slut på för­virringen. Den första tiden införde man av miss­tag skott­år vart tredje år, vilket kejsar Augustus rättade till. Men eftersom ett astro­nomiskt år inte är exakt 365,25 dygn blev det fort­farande för­skjutningar.

Detta rättades till med den grego­rianska kalendern där skottdagen ut­går varje sekel­årtal som inte är jämnt del­bart med 400.

Länge följde vi den romerska tradi­tionen och såg 24 februari som skottdagen, trots att det är den 29 februari som är extra in­skjuten i kalendern. I Sverige och Fin­land för­sköts därför namn­längden vart fjärde år de sista februari­dagarna.

Men från 1996 har vi i våra länder räknat 29 februari som skottdagen, EU har gjort det­samma från 2000 och även romersk-katolska kyrkan har hängt på.

Som andra udda dagar har skottdagen i folk­tron ansetts vara en oturs­dag då man inte bör ut­föra viktigt arbete.

En annan tradition var att kvinnor fick fria på skott­dagen, på vissa ställen hela skott­året. Det sägs här­röra från bestämmelser från Irlands skydds­helgon St Patrik – eller från drott­ning Marga­reta av Skott­land. Eller kanske från Frank­rike eller Florens. Sed­vänjan går dock inte att belägga längre än till 1800-talet.

Skottdagen har också varit en dag för danser och andra jippon i flera länder. I Sverige bjöd till exempel ogifta kvinnor in ogifta män till skottårs­baler.

De som föds på skottdagen då, får de bara fira födelse­dag vart fjärde år? Ja, har de elaka för­äldrar kanske de bara får presenter, kalas och tårta vart fjärde år, men de flesta firas nog 28 februari eller 1 mars istället.

Däremot får de nog stå ut hela livet med skämt om att de bara är en fjärde­del så gamla som antalet år de levt.

Fler inlägg om ord om år och tideräkning

Mer läsning om skottdagen och skottår

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: