Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Kommatering – att hantera kommatecken

av | 30/11 2016 | Tips och råd

kommatering

Kommatecknet är vårt vanligaste skiljetecken – och det som oftast blir fel. (Foto: Adobe Stock)

Kommatecknet är litet, vanligt – och komplicerat. Trots att grundregeln för kommatering är att sätta ut kommat där vi naturligt gör paus blir det ofta fel som stör läsflytet.

Kommatecknet är ett skiljetecken som tyvärr inte får så mycket uppmärksamhet. För det används ofta fel, och istället för att underlätta läsningen blir då kommatecknet störande.

Kommat ska hjälpa oss att förstå hur vi ska läsa texten. Det markerar en avgränsning inne i meningen och signalerar paus, och det ska stå mellan delar i meningen som är relativt fristående. Men var sparsam med det! Det vanligaste kommateringsfelet är faktiskt överanvändning, vilket styckar upp texten och stör läsflytet.

I viss mån är kommateringen en bedömningsfråga, men det finns några regler för när kommatecken ska användas som du alltid ska följa:

  • Mellan led i uppräkningar: Lisa, Anna, Kalle och Pelle gick till skolan en vinterdag. Även mellan adjektiv om kommat kan ersättas med och: De gick på en bred, välplogad trottoar.
  • Mellan samordnade fullständiga huvudsatser, och då sätts kommat ut före den samordnande konjunktionen och, men, eller med flera: Lisa och Anna hade mössor på sig, men Kalle och Pelle gick barhuvade. Kommatecknet kan dock utelämnas i kortare meningar om det inte behövs av tydlighetsskäl.
  • Vid samordningar med dels … dels, ju … desto, än … än, ömsom … ömsom: Pojkarna tyckte dels att det var för varmt för mössa, dels att mössan plattade till frisyren.
  • Som avgränsning vid vissa korta, fristående fraser: Hu, det är kallt om öronen! Eller: – Jag tycker att det är dumt av er att inte ha mössa, sa Lisa. Eller: Tyvärr, mössa passar inte på mitt huvud.
  • På båda sidor om parentetiska (icke nödvändiga) inskott: Innan barnen kom fram till skolan var, som man kunde ha väntat sig, pojkarnas öron röda.
  • Mellan huvudsatser som inte har något samordnande ord, så kallad satsradning: Öronen var röda, pojkarna var ändå nöjda.

Det finns också några regler för när kommatecken inte ska användas:

  • Före nödvändiga bisatser, det vill säga bisatser som krävs för att meningen ska bli fullständig: Pelle sa att hans öron inte alls var kalla.
  • När två samordnade satser har en gemensam satsdel: Lisa gick till skolan på morgonen och gick hem på eftermiddagen.
  • När två bisatser samordnas: Kalle tyckte att hans mössa var ful och att Lisas var snygg.

Om en mening innehåller både huvudsats och bisats bör man tillämpa tydlighetskravet. Är meningen lång kan man sätta ut ett kommatecken mellan satserna, särskilt om bisatsen inleder: När flickorna och pojkarna äntligen kom fram till skolan efter att ha gått så länge i kylan, var de så kalla att de knappt fick av sig ytterkläderna.

Tycker du att det är krångligt? Prova att läsa din text högt och se var du gör naturliga pauser. Där passar det ofta med komma.

Mer från mig om kommatering

Fler inlägg

Skrivbrevet från Evas skrivskola

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

Läs mer om kommatering

  • Vad är en huvudsats och vad är en bisats? – Wikipedia har svaret.
  • Kommatecknet är det skiljetecken som får mest utrymme i både Svenska skrivregler från Språkrådet och Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, och båda dessa böcker är bra fördjupningar till det här blogginlägget.
  • Konsten att kommatera – en föreläsning av Siv Strömquist på Språkforum 2016 som ligger på UR Play, som är väl värd att lyssna på, för det är en riktigt bra genomgång av kommatering!
  • Ingen högtidsdag för kommatecknet – Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, avhandlar kommatering i Svenska Dagbladets Språkspalt.
  • Tydligt med kommat på rätta stället – krönika av Ingrid H Fredriksson, språkvårdare på Sydsvenskan och Helsingsborgs Dagblad. (struket 180215 eftersom krönikan flyttats innanför betalvägg)

 

14 Kommentarer

  1. Hej, jag fick lära mig i skolan att om man använder ‘och’ så ska det inte vara kommatecken innan ‘och’.. Är detta fel?
    Ser i denna artikel att du har kommatecken innan ‘och’ på alla ställen där du använt dig av ordet ‘och’, detta gjorde mig lite konfunderad.
    Mvh Hans

    Svara
    • Antagligen gick du i skolan under en tid då man inte lärde ut den tydlighetskommatering vi använder idag. Idag ska du sätta ut kommatecken mellan fullständiga huvudsatser som samordnas med samordnande konjunktioner som “och”, “men”, “eller”. Det står i andra punkten och jag skickade dessutom ut ett nyhetsbrev igår som handlade om det och som du kan läsa här: https://mailchi.mp/8c88998e161d/evas-skrivskola-4-2018

      Eftersom språk hela tiden är under förändring och rekommendationer anpassas efter detta bör man inte hålla fast vid vad man en gång i tiden lärde sig i skolan. Idag har vi flera normerande verk för det svenska skriftspråket, varav det två viktigaste – Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och Svenska skrivregler – uppdateras tämligen ofta. Och de allra senaste rekommendationerna hittar du på Språkrådets sajt, i Frågelådan: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html

      Kolla också gärna föreläsningen av Siv Strömquist som jag länkar till ovan, hon beskriver det väldigt bra och är verkligen en auktoritet när det kommer till skiljetecken.

      Svara
  2. Hej, jag tror det har blivit fel på ett ställe där du beskriver när komma inte ska användas. Det gäller fallet när två samordnade satser har en gemensam satsdel.

    Du ger följande exempel:
    “Lisa gick till skolan på morgonen och gick hem på eftermiddagen.”

    Men exemplet borde väl vara:
    “Lisa gick till skolan på morgonen och hem på eftermiddagen.”

    I min version är alltså verbet “gick” gemensamt för båda satserna, och det är väl det fallet du avsåg att visa. I din version upprepas ju “gick” och dess första förekomst fungerar då inte som gemensam satsdel för de båda satserna.

    Svara
    • Båda satserna delar subjekt, Lisa. Men detsamma gäller förstås om man även utesluter predikatet som i ditt exempel.

      Svara
  3. Jag skrev nyligen ut texten till en hasseåtage-revy och blev kritiserad för följande rad:
    Vad har du i fickan Jan, är det en jättebanan?

    Kritiken gick ut på att jag borde ha satt ut ett ”tilltalskomma” efter fickan. Jag har aldrig hört talas om tilltalskomma, har jag missat något?

    Svara
    • Det har jag inte heller hört. Googlade och fick 1.270 träffar på ordet och det är väldigt lite, men dessutom är det bara träffar med “komma till tals” på första sidan.

      Man brukar sätta ut ett kommatecken om man tilltalar någon och namnet blir en kort, fristående fras, som: “Tycker du om bananer, Jan?” eller: “Jan, vill du ge mig en banan?”. Och man kanske borde ha haft ett komma efter fickan här, men det blir mycket kommatecken då. Dock ser jag när jag googlar på sångtexten att den brukar skrivas som två meningar: “Vad har du i fickan, Jan? Är det en jättebanan?”

      Jag tror att jag gick i mellanstadiet när jag och mina kompisar gick och sjöng den här låten i skolan, vi tyckte att den var så rolig, särskilt den levande svanen

      Svara
  4. Hej, det är väl ändå fel att sätta komma mellan två huvudsatser som i ditt exempel nedan, så kallad satsradning (“comma splice” på engelska). Här ska det väl egentligen stå t.ex. punkt eller kanske hellre semikolon (även om man brukar försöka undvika semikolon.)

    “Mellan huvudsatser som inte har något samordnande ord, så kallad satsradning: Öronen var röda, pojkarna var ändå nöjda.”

    Se följande länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Satsradning

    Svara
    • Nej, varför skulle det vara fel? Det är det som kallas satsradning, i litteraturvetenskapen talar man om asyndes. Det är inte en felaktig konstruktion enligt Språkriktighetsboken, och inte heller enligt Olle Josephson vars artikel om satsradning i Språktidningen Wikipedia-artikeln du hänvisar till bygger på. I Språkrådets tjänst Frågelådan där man hittar de senaste rekommendationerna står det också om satsradning. Jag har bloggat om satsradning också.

      Däremot är satsradning inte alltid den lämpligaste konstruktionen, men det är som med alla stilistiska grepp. Det hör till sådant jag ganska ofta rättar när jag korrekturläser. Personligen tycker jag inte att man ska använda semikolon istället för kolon i en väl genomförd satsradning, helt enkelt för att jag tycker att man bör undvika att använda semikolon eftersom de flesta inte vet hur tecknet används och därmed inte förstår dess betydelse. Säkert 90 procent av de semikolon jag stöter på när jag korrläser är felaktigt använda. Men det är min personliga åsikt.

      Svara
  5. Hej, finns där någon regel som talar om vad texten mellan kommatecknen i nedan mening syftar på?
    Syftar man på “överbyggnad” eller på “bitumenbundet lager”?

    Överbyggnad med minst ett bitumenbundet lager, > 75 mm, ska konstrueras.

    Svara
    • När meningen står så här utan kontext kan man tänka sig båda tolkningarna. I kontexten framgår det antagligen vad det är som menas, och om det inte gör det är nog omformulering ett bra tips.

      Svara
  6. Kan man använda ett kommatecken efter frågetecken? T.ex. Va?, utbrast Luna.
    Har sökt mycket på internet men hittar inget

    Svara
  7. Säg att man skriver

    han hade har inte kunnat utnyttja sin träning för att, i det här fallet, bli fotbollsproffs i Manchester United.

    skriver man “i det här fallet” inom två komma eller ej?

    Svara
    • Om det är ett parentetiskt inskott bör du ha kommatecken runt det, se ovan. Om inskottet är nödvändigt för förståelsen bör du inte ha kommatecken. Som ett allmänt tips – inskott är oftast bra att undvika, läs mer i mitt nyhetsbrev Skrivbrevet från Evas skrivskola: Undvik förvirrande inskott – nr 8/2017. På min kursportal Evas skrivskola finns också ett snabbt skrivtips om inskott: Skjut in inskott med efter­tanke.

      Svara

Trackbacks/Pingbacks

  1. Satsradning – stilistik eller språkslarv? – Eva Sahlström - […] Kommatering – att hantera kommatecken – inlägg från 30 november 2016. […]
  2. Många kommatecken hackar upp läsningen – Eva Sahlström - […] Kommatering – att hantera kommatecken – inlägg från 20 november 2016. […]
  3. Kommatering i översatta texter – Eva Sahlström - […] Kommatering – att hantera komma­tecken – inlägg från 20 november 2016. […]

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: