Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Olika sorters år

av | 27/12 2023 | Årets ord

olika sorters år

Det tar cirka 365,25 dygn för jorden att gå ett varv runt solen, och det är den tids­period vi kallar för ett år.

Ett år är den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen – men det finns många olika sorters år. Och det kan även vara olika långa.

Det kan kännas själv­klart vad ett år är – det är ju tiden som börjar 1 januari och slutar vid tolv­slaget 31 december, det så kallade kalender­året. Då har jorden gått ett varv runt solen.

Men riktigt så enkelt är det inte.

För det är bara i våra kalen­drar som jorden går runt solen på 365 dygn. Och inte ens i dem, för vart fjärde år är det skott­år, med en extra dag i februari.

Det astronomiska året, den tid det verk­ligen tar för jorden att gå runt solen är näm­ligen ungefär 365,25 dygn. Det finns flera olika astrono­miska definitioner:

  • Sideriskt år eller stjärnår är jordens omlopps­tid i för­hållande till en stjärna som referens­punkt: 365,2564 medel­soldygn långt.
  • Anomalistiskt år är omlopps­tiden relativt peri­helium, då jorden är närmast solen: 365 dygn, 6 timmar, 13 minuter och 52,5 sekunder långt.
  • Tropiskt år eller års­tids­år är jordens omlopps­tid mellan vår­dag­jäm­ningarna: 365,2422 medel­soldygn.

Om man då gör en kalender med 365 dygn kommer det att bli för­skjut­ningar över tid. Det är därför vi har haft olika typer av tide­räk­ningar, där man har försökt kompen­sera för de här för­skjut­ningarna (vilket jag skrivit om tidigare, se nedan).

Idag använder vi den grego­rianska kalendern, men i många kulturer använder man andra kalendrar vilket gör att dagen för nyåret kan skifta. Det finns näm­ligen ingen särskild anled­ning till att året ska börja just 1 januari, och vilken dag som inlett året har varierat genom århundradena.

Men år är inte bara tide­räkningen. En verk­samhets verksam­hets­år eller räken­skap­sår är ofta samma som kalender­året, men det kan också vara brutet och löpa mellan andra datum.

Läsår i skolan börjar vid höst­terminens början i augusti och slutar vid vår­terminens slut i juni. Kyrko­året börjar vid första advent, söndagen fyra veckor före jul­dagen, och slutar med doms­söndagen, söndagen före advent – alltså en vecka innan det nya året börjar.

Tåg- och buss­trafik i större delen av Europa har ett helt eget år, tid­tabells­året, som börjar andra söndagen i december då tid­tabeller ändras. Dock brukar tidtabeller även ändras i juni och augusti.

Det finns även år som inte baseras på jordens omlopp runt solen. Den mus­limska kalendern räknar tolv mån­cykler vilket blir 354 dygn och lunisolar­kalendrar som den judiska eller kinesiska baseras både på solens och månens omlopp och har tolv månader de flesta åren, och tretton ungefär vart tredje.

Ordet år har funnits länge i svenskan – det äldsta belägget är från West­göta-Lagen på 1200-talet. Ordet före­kommer i många samman­sätt­ningar, både som benäm­ningarna ovan på olika år eller som sådant som löper över ett år: års­abonnemang, års­rappport. Eller för längre tids­perioder: barna­år, tonår.

Det förekommer också i en mängd olika fasta ut­tryck, som vara i sina bästa år, bära sina år med heder, på år och dag, se ut som sju svåra år.

Och så här års önskar vi var­andra gott nytt år!

Fler inlägg om ord om år

Mer läsning om år

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: