Vid vårdagjämningen står solens strålar lodrätt mot ekvatorn (Bild från Wikipedia CC BY-SA 2.0, texterna översatta)
Nu infaller en av årets viktiga vändpunkter, det vi kallar vårdagjämning. Det är efter vårdagjämningen som dygnet är mer ljust än mörkt fram till höstdagjämningen som markerar inträdet i det mörka halvåret.
Traditionellt har årstiderna spelat stor roll för människorna som behövt anpassa sina liv efter dem, och det är knappast en slump att så många kulturer har lagt sina firanden vid ungefär samma tidpunkter.
Några av dessa har med solens gång att göra, eller snarare hur ljust respektive mörkt det är under dagen. Sommarsolståndet är den tid på året då dygnet är som ljusast, vintersolståndet när det är som mörkast. Däremellan ligger dagjämningarna, då solen står exakt lodrät mot jordens ekvator.
Runt den tidpunkten är dag och natt ungefär lika långa över hela jordklotet. Men efter vårdagjämningen blir dagarna allt längre på norra halvklotet fram till sommarsolståndet. Sedan blir det långsamt mörkare igen och vid höstdagjämningen börjar mörkret dominera över ljuset.
Språkligt tror man att dagjämning är en sammandragning av dag- och nattjämning. Den latinska benämningen equinox betyder samma sak: jämnnatt eller jämndygn, och på engelska använder man den latinska benämningen och säger vernal equinox eller spring equinox om vårdagjämningen. Liksom vi tidigare använde benämningen ekvinoktium på svenska.
Eftersom vi har olika tidszoner och året inte är exakt 365 dagar utan rättas till med en skottdag vart fjärde år infaller vårdagjämningen inte alltid vid samma datum. I Sverige är det någon gång under 19–21 mars, oftast den 20 mars. Till exempel kommer det att vara 20 mars fram till skottåret 2048 då tidpunkten infaller strax före midnatt 19 mars.
I det svenska bondesamhället sågs vårdagjämningen som vårens första dag, och inledningen till en period av mycket arbete med vårbruket. Vårdagjämningen var också en lämplig dag för att tyda hur vädret skulle bli under året, utefter tecken i naturen och djurens beteenden.
I flera kulturer inleder vårdagjämningen det nya året, till exempel det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska nyåret Newros. Även den nyhedniska religionen wicca som bygger på en blandning av forntida religioner och modernare mysticism firar vårdagjämningen, som en av åtta högtider under året. När den kristna påsken infaller beräknas också efter vårdagjämningen – påskdagen är den första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen.
Bok om årstidshändelser
- Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.
Fler inlägg om årstidshändelser
- Valborg välkomnar våren – inlägg från 21 april 2021.
- Första maj – festdag med långa anor – inlägg från 1 maj 2024.
- Kristi himmelsfärdsdag inleder sommaren – inlägg från 18 maj 2022.
- Majstång i juni – inlägg från 17 juni 2015.
- Sommarsolståndet – den längsta dagen – inlägg från 12 juni 2019.
- Semester – ett ord med motsatta betydelser – inlägg från 4 juli 2018.
- När är det brittsommar? – 26 september 2018.
- Höstdagjämningen i skördetid – inlägg från 4 septemger 2019.
- Vintersolståndet mitt i vintern – inlägg från 25 december 2019.
- Jul – ett ord med långa traditioner – inlägg från 20 december 2017.
- Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020.
- Olika sorters år – inlägg från 27 december 2023.
- Fler inlägg om dagar förknippade med händelser i almanackan.
Läs mer om vårdagjämning
- Vårdagjämning och höstdagjämning – SMHI förklarar dagjämningarna.
- Vårdagjämningen – Institutet för språk och folkminnen berättar om dagen.
- Nouruz/newroz – Institutet för språk och folkminnen berättar om nyårsfiranden vid vårdagjämningen.
- Vårdagjämningen välkomnar ljus och värme – artikel i Illustrerad Vetenskap.
- Wicca – Wikipedia om den nyhedniska religionen som firar årstiderna med särskilda högtider.
- När infaller påsken? – artikel i Världens Historia.
- Ekvinoktium – Svenska Akademiens ordbok på Instagram.
0 kommentarer
Trackbacks/Pingbacks