Många svenska myndigheter slarvar med att skriva klarspråk på sina webbsidor.
Hälften av svenska myndigheter följer inte rekommendationerna om att skriva klarspråk på sina webbsidor. Detta trots att den offentliga svenskan enligt lag ska vara vårdad, enkel och begriplig.
För tio år sedan kom språklagen som förtydligar svenskans och andra språks ställning i Sverige. Enligt språklagens paragraf 11, den så kallade klarspråksparagrafen, ska den offentliga svenskan vara vårdad, enkel och begriplig.
Enligt Språkrådets uttolkning av språklagen innebär denna paragraf ”att man ska reflektera över språkanvändningen och att man ska bedriva systematiskt klarspråksarbete”. Sedan 2015 är dessutom bristande tillgänglighet en form av diskriminering i diskrimineringslagen, och då ingår även information och kommunikation i det som räknas som tillgänglighet.
På många myndigheter arbetar man aktivt med att skriva klarspråk och anstränger sig för att göra sina webbplatser tillgängliga. Men fortfarande är det bara hälften av myndigheterna som följer klarspråksrekommendationerna. Det visar den årliga undersökningen från organisationen Funka, som jobbar med tillgänglighet för funktionsnedsatta.
Den här siffran har dessutom legat still i flera år. Riktigt oroväckande är det att nästan en fjärdedel av de tillfrågade offentliga organisationerna inte arbetar på något särskilt sätt för att säkerställa att deras information når ut till alla.
Men varför är det viktigt att skriva klarspråk och tänka på att göra sina webbsidor tillgängliga? Ja, förutom att det är ett lagkrav för dig som arbetar i offentlig verksamhet är det en demokratifråga att alla ska kunna ta del av samhällsinformation. Diskrimineringslagen gäller dessutom inte bara offentlig verksamhet utan även företag, utom dem med färre än tio anställda som inte verkar i hälso- och sjukvårdsbranschen.
Du har också mycket att vinna på att tänka i klarspråk och tillgänglighet. Man räknar med att cirka 10–20 procent av svenskarna har någon form av funktionsnedsättning.
Hur många av dem som bor i Sverige som inte har svenska som modersmål vet ingen eftersom det inte har gjorts studier på det. Men PIAAC-undersökningen från 2012 visade att 40 procent av svenskarna i arbetsför ålder inte når upp till god läsförmåga.
Genom att tänka i begriplighet, tillgänglighet och inkludering ökar du dina chanser att nå ut till framtida kunder, samarbetspartner eller kanske föreningsfunktionärer. Och du bidrar till ett samhälle där alla ses som lika värda.
Andra inlägg om tillgängligt språk
- Att mottagaranpassa en webbplats till många – inlägg från 29 augusti 2012.
- Många svenskar har bristande läsförmåga – inlägg från 4 december 2013.
- Webbtext är mer än text – inlägg från 11 december 2013.
- Lag om tillgängligt språk – inlägg från 15 oktober 2014.
- Sänk kognitiva trösklar – inlägg från 17 december 2014.
- Testa webbplatsens tillgänglighet – inlägg från 3 december 2014.
- Tips för tillgänglighet på webben – inlägg från 10 december 2014.
- Inkluderande språk som blir exkluderande – inlägg från 24 oktober 2018.
- Vikten av att skriva klarspråk – inlägg från 17 april 2019.
Mer läsning om att skriva klarspråk
- Språkrådets uttolkning av språklagen (2009:600) – Språkrådet tolkar och förklarar språklagen.
Fortfarande skriver bara hälften klarspråk – om Funkas undersökning om tillgängligheten för samhällsinformation på webben.(avlänkat 240220, sidan finns inte kvar)- Klarspråk – Språkrådets webbsidor om klarspråk, med bland annat tips om hur du skriver vårdat, enkelt och begripligt.
0 kommentarer
Trackbacks/Pingbacks