Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Listor på skräpord

av | 20/2 2019 | Tips och råd

skräpord

Kan ord vara skräp eller är det hanteringen av dem som brister?

Letar du skriv­råd på nätet kommer du an­tag­ligen att stöta på någon lista över ord du bör und­vika, så kallade skräpord. Men var vak­sam – det är först när du ser ordet i sitt samman­hang som du kan av­göra om det är onödigt.

Jag har i några år varit med i en grupp på Face­book som rik­tar sig till alla typer av för­fattare och andra som jobbar med böcker, och där ser jag gång på gång exem­pel på hur far­ligt det kan vara att ge speci­fika skriv­råd utan en djupare dis­kussion efter­som de lätt tas som lagar istället för rekommen­da­tioner.

Som de för­bjudna orden. Plöt­sligt har jag som för­sörjt mig som skribent sedan 1994 lärt mig i den här gruppen att man inte får skriva plöt­sligt. För det ordet brukar finnas med på listor som görs över sådant som be­nämns som skräpord, slaggord eller slaskord.

Till viss del hand­lar det om utfyllnadsord som är typiska för tal­språket men lätt blir på­frestande i skrift, som lik­som, typ, ju. Men även ord som väl fyller sin plats i skrift­språket ham­nar på de här lis­torna, som fan­tas­tiskt, all­tid, ska, kommer att, vik­tigt …

En sådan här lista kan fylla en viss funk­tion om den är slut­resultatet av en dis­kussion på till exem­pel en arbets­plats och an­vänds med ur­skill­ning. Men i den här Facebook­gruppen ser jag stän­digt på­ståenden om att vissa ord inte får an­vändas. Det värsta exem­plet var skri­benten som i sin iver att und­vika ju plockade bort det även ur den fasta kon­struk­tionen ju – desto och inte för­stod varför korrektur­läsaren hade åsikter om det.

Det grund­läggande pro­blemet med de här lis­torna är det­samma som med lis­torna över in­klu­derande ord jag skrev om i höstas – de är kontext­lösa trots att språk all­tid an­vänds i en kontext, ett samman­hang.

Ordet står till exem­pel an­tag­ligen med på lis­torna efter­som texten kan få en pratig ton om man använder det som dubbelt sats­led (se länk nedan). Men kan vara sex olika ord­klasser och som ad­verb har ordet fyra olika be­tydel­ser. Är ett skräpord även när det an­vänds som verb (sätta frön)? Får man skriva så pass?

Och vad ligger till grund för ur­valet av ord? Märk­ligt nog inne­håller de här lis­torna till exem­pel ofta konnek­tiver (sambands­ord eller binde­ord) som fak­tiskt, när, ytter­ligare, näm­ligen, sedan trots att konnek­tiver är en vik­tig del av text­bind­ningen. De ger bättre flyt och ökar för­ståelsen genom att visa på textens sam­band. Att ta bort dem går stick i stäv med forsknings­baserade skriv­råd.

Be­näm­ningen skräpord är olyck­lig efter­som det sällan är orden i sig som är skräp, utan hur och var de används. Det går bra att skriva viktigt en gång, men blir tjatigt om du skriver det i var och var­annan mening. Skriver du liksom i ett pladd­rigt, privat in­lägg på Face­book tycker dina vänner an­tag­ligen att det är okej, medan det kan bli stil­brott i en for­mellare text.

Om du fokus­erar på att und­vika upp­rep­ningar och vara vak­sam på din texts stil och ton ger sig oftast ord­valen av sig självt. Då lär du dig dess­utom vilka ord du ten­derar att över­använda, för det brukar variera från person till person, och kan skriva en egen lista på sådant just du kan behöva vara vak­sam på.

Läs mer om skrivråd och listor över skräpord

Tidigare in­lägg samt nyhets­brev och snabba skrivtips från Evas skrivskola

Exempel på när det krävs en kon­text för att av­göra ordets be­tyd­else

  • – de olika ord­klasserna och be­tyd­el­serna som kan ha, från Svenska Akademiens ordlista, SAOL.

Några exem­pel på listor över skräp­ord

Dessa tre exempel är alla från sajter som ger råd till skön­litterära för­fattare och alla poäng­terar att orden inte auto­matiskt ska plockas bort, men endast den första ger kommen­tarer om i vilka kon­texter ordet kan bli olämp­ligt.

  • Här är skräp­orden du bör ta bort i ditt manus ­– från sajten Henrik Widell – lektör. (avlänkar 221031, sajten verkar vara borttagen)
  • Slagg­ord – från sajten Element X.
  • Småords­listan – från sajten Ord­hyllan.

Och här är ett exem­pel på en klassisk lista som har använts i svenska myndig­heter med åter­kommande upp­dateringar sedan 1988 för att modernisera språket.

  • Svarta listan – ord och fraser som kan ersättas i författnings­språk – här be­nämns inte ord varken som skräp eller för­bjudna, utan listans syfte är att moder­nisera författnings­språket och att göra det mer be­grip­ligt. Det handlar allt­så inte om att ta bort ord utan man får för­slag på er­sätt­ningar. Här ges också exem­pel på kon­texter som orden och fraserna kan före­komma i, och i vissa fall visar man på att det inte är ordet i sig som är pro­blemet utan for­mu­leringen av en fras (titta till exem­pel på uppslags­ordet fråga).

 

3 Kommentarer

  1. Tack för att du nämner min “småordslista”! Mycket bra inlägg av dig – alla ord behövs, det är när de används till överdrift, i fel sammanhang eller med tvetydig betydelse och utan urskillning som de blir “skräpord”.

    Svara
  2. Jag inser plötsligt att allt som är tillåtet och okej också kan vara fult och förbjudet, det beror på situation och person vad som älskas eller fördöms. 🙂

    Svara

Trackbacks/Pingbacks

  1. Så och då som dubbelt satsled - Evas skrivskola - […] Listor på skräp­ord […]

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: