I boken Läs­bar­het presen­terade Carl-Hugo Björns­son sitt läsbarhets­index lix.

Det mest kända läsbarhets­indexet i Sverige är lix, bland annat för att det finns en webb­plats där du lätt kan mäta din texts lix­värde. Men mäter indexet verk­ligen hur läs­bar din text är?

Det finns en mängd läsbarhets­index, formler för att mäta en texts läs­bar­het, och det mest an­vända i Sverige är lix. Lix togs fram av pedagogik­forskaren Carl-Hugo Björns­son 1968 och finns be­skrivet i hans bok Läs­bar­het.

Lix räknas ut genom att lägga ihop medel­talet ord per mening och an­delen ord med fler än 6 bok­stäver. Värdet i pro­­cent jäm­förs sedan med en skala som Björns­son tagit fram för olika typer av text.

Förr fick man sitta och räkna ut det här för hand, men i den digi­tali­serade tid vi lever i idag finns det en webb­sida där du enkelt klistrar in texten och klickar på en knapp så får du lix­värdet serverat.

Att du så här enkelt kan ta reda på hur svår eller lätt din text är att läsa låter väl nästan för bra för att vara sant? Det är det också. Det finns många som har kriti­serat lix efter­som in­dexet inte tar hän­syn till inne­håll och be­tydelse. Andra, som till exempel språk­forskaren Lars Melin, anser att det är ett oväntat säkert sätt att mäta en texts svårighets­grad, men att det är som en feber­termometer.

Med feber­termometern kan du få reda på om du har feber. Men febern är bara ett symp­tom och or­saken kan du aldrig få reda på genom att bara an­vända termo­metern. Liksom lix inte kan säga något om var­för din text är lätt eller svår.

Att bara klistra in sin text i lix­mätaren och få fram ett värde är där­för menings­löst om du inte gör någon mer ana­lys. För det går att skriva helt obe­grip­liga texter med lågt lix­värde, lik­som det går att skriva be­grip­ligt med högt lix. En texts läs­bar­het på­verkas näm­ligen av en mängd olika faktorer: för­utom menings- och ord­längd även sådant som mening­arnas struk­tur, abstraktions­graden, text­bind­ningen, den grafiska ut­form­ningen, genre­anpass­ningen och per­spek­tivet.

Om du där­emot an­vänder lix­värdet som en vari­abel bland flera när du gör en text­analys kan du ha an­vänd­ning av in­dexet. Inte minst för att lix­räknaren på webb­platsen inte bara ger själva lix­värdet utan även an­delen lång­ord, genom­snittlig menings­längd, en frekvens­ordlista och en upp­delning av mening­arna så man lätt kan hitta ut vilka som är långa res­pek­tive korta.

Som en vanlig skribent har du dock tro­ligen inte så mycket nytta av de vari­ablerna. Det är bättre att du lägger din energi på att tänka igenom textens syfte, per­spek­tiv och genre innan du börjar skriva och att du när du skriver tänker på dis­posi­tionen och text­bind­ningen. Då är chansen be­tyd­ligt större att din texts läs­bar­het ökar än om du använder dig av lix­mätaren.

Björns­son själv menade heller aldrig att lix skulle vara något annat än ett komp­lement till den all­männa innehålls­prövningen, vilket tyvärr inte på­pekas på webb­platsen för lix­mätaren. Han an­såg att siffer­värdet är ett ob­jektivt mått på läs­bar­het som kanske inte stämmer in på den sub­jek­tiva upp­levelse en viss läsare har, och att man inte bör koppla bort sitt sunda för­nuft.

Mer om läsbarhetsindex

• Att mäta be­grip­lighet – in­lägg från 10 sep­tem­ber 2014.
• Mäter lix textens läsbarhet? – ett snabbt skrivtips från Evas skrivskola.

Tidigare in­lägg om att skriva be­grip­ligt

• Vem är det jag skriver för?– in­lägg från 21 mars 2012.
• Be­folk­ning ger be­grip­ligare text– in­lägg från 4 april 2012.
• Rutor för klar­het– in­lägg från 20 juni 2012.
• Typo­grafi för ökad läs­bar­het– in­lägg från 8 augusti 2012.
• Håll dig till textens genre – in­lägg från 20 januari 2016.
• Stycke­indelning för ökad läs­bar­het– in­lägg från 21 sep­tem­ber 2016.
• Kon­kretisera din ab­strakta text – in­lägg från 20 sep­tem­ber 2017.
• Det viktig­aste först – in­lägg från 23 augusti 2017.

Böcker och upp­satser om lix och läs­bar­het

Dessa texter kanske inte är helt lätta att få tag på, men du kan hitta dem på bib­lio­tek. Lars Melins ar­tikel ligger dock på hans sajt.

• Läs­bar­het av Carl-Hugo Björns­son – det är i den här boken Björns­son pre­sen­terade Lix.
• Texters be­grip­lighet – ett språk­pragmatiskt pro­blem – ar­tikel av Britt-Louise Gunnars­son i Språk­vård nr 2/1984.
• Var­för en lätt text kan vara svår att för­stå – ar­tikel av Olle Joseph­­son i Kultur – text – språk: det finns mer i en text än ord där han demon­strerar några text­analys­metoder som är innehålls­mässigt orien­terade till skill­nad från lix som han menar är så gott som oanvänd­bart för att be­döma läs­bar­heten av en en­skild text.
• Begrips – en ar­tikel av Lars Melin om vilka fak­torer som avgör en texts be­grip­lighet. Bland annat visar han hur man kan mani­pulera lix.

Mer om lix och läsbarhets­index

• LIX räknare – webb­sida där man kan lägga in sin text för att få ut lix-värdet.
• Sju av åtta läsbarhets­index missar målet – in­lägg på Språk­tidningens blogg om en amerikansk studie som visade att sju av åtta läsbarhets­index missade målet att matcha böcker med elevers läs­nivåer.