Om vi förstår vad för slags text vi läser förstår vi också texten bättre. Så tänk på att hålla dig till textens genre när du skriver om du vill att din text ska nå fram.

När vi läser en text har vi oftast redan förkunskaper och förväntningar på vad vi kommer att få läsa. Om vi läser en bok har vi antagligen sett omslaget och läst baksidestexten, vi kanske även har läst recensioner eller hört någon berätta om boken.

Slår vi upp en tidning vet vi vilken typ av texter vi kommer att få läsa, innan vi öppnar ett mejl kan vi genom att ha sett avsändaren ha en uppfattning vad det innehåll.

Om vi inte förstår vad det är för text, då vet vi inte heller vad vi ska ha den till.

Om vi däremot inte har så mycket förkunskaper och förväntningar försöker vi hela tiden att lista ut vad det är för något vi läser genom att leta ledtrådar som kan visa oss vilket textslag det är, något man brukar kalla för textscheman.

Om vi inte hittar något textschema vi känner igen och inte förstår vad det är för text, då vet vi inte heller vad vi ska ha den till. Ofta känner vi intuitivt när schemat inte stämmer – även om textscheman är kulturburna och inlärda har vi vanligen lärt oss dem mer eller mindre omedvetet.

Textschemana varierar beroende på textens genre. Genrebeteckningar använder vi för att visa det naturliga sambandet mellan olika sorters texter och verksamheter. Några exempel på genrer är protokoll, läromedel, ledarartikel och manual.

När vi har genrekompetens vet vi vilket textschema som en text inom genren följer. Och då blir vi förvirrade om manualen innehåller starka politiska värderingar eller om mötesprotokollet är skrivet på hexameter (ett versmått).

Vill du att din texts budskap ska gå fram ska du därför tänka noga på genreanpassningen – se helt enkelt till att din text ser ut och är uppbyggd som texter inom genren brukar. Då behöver inte läsaren fundera över vad hen ska ha texten till och vilka strategier hen ska använda vid läsningen.

Det bästa sättet att lära sig att skriva i en genre är att befinna sig i den verksamhet som är kopplad till genren och skriva de texter som hör till verksamheten. För det är tyvärr inte så lätt att skaffa sig genrekompetens i till exempel skolan, eftersom det är svårt att härma verkliga skrivsituationer.

För genrer är som sagt knutna till verkligheten. Visst kan vi analysera fram vilka språkliga drag som fungerar som genremarkörer och använda dessa, men det är väldigt krävande jämfört med att lära sig genren mer intuitivt. Så känner du dig osäker på genren du skriver i, skriv på! Ju mer du skriver i den situation din text hör hemma i, desto mer skolas du in i genren.

Annat jag skrivit om begriplighet

Andra blogginlägg

• Vem är det jag skriver för? – inlägg från 21 mars 2012.
• Textens triangel – inlägg från 5 mars 2014.
• Tänk på textens ton – inlägg från 13 maj 2020.

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Skriv i rätt ordning, nr 8/2016.
• Anpassa din text till genren, nr 9/2018.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Viktigaste skriv­tipset.
• Var blir din text läst?
• Vad vill läsaren få ut av din text?
• Bygg skrivprocessen på texttriangeln.
• SKRIVA – en promptmodell för bättre texter.
• Alla skrivtips om begriplighet.

Tips om mer läsning om genre och schema

Jag har inga lästips som enbart handlar om textscheman och genrekompetens. Men det här är mina källor till inlägget:

• Två texter som delvis handlar om textscheman och genrekompetens av Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet:
  • ”Varför en lätt text kan vara svår att förstå? Några exempel på textanalys.” (i Elsie Wijk Andersson, red., Kultur, text, språk. Det finns mer i en text än ord. Uppsala).
  • ”Det betydelselösa tidningsspråket.” (i Mats Thelander m.fl., Samspel och variation : språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Uppsala).
• Språkpsykologi. Hur vi talar, lyssnar, läser, skriver och minns – av Lars Melin, docent i svenska vid Stockholms universitet. Framför allt sidorna 37–38 handlar om textscheman, men hela boken är intressant för den som vill veta mer om hur vi talar, lyssnar, läser, skriver och minns.
• Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys ­– av Lennart Hellspong, professor i retorik vid Södertörns högskola, och Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet. Framför allt sidorna 24–29 handlar om genrekompetens. I övrigt är det en bok för den som är ambitiöst intresserad av textanalys.