Det moderna lucia­firandet är en bland­ning av flera olika jul­traditioner. (Foto: Bengt Nyman, Wiki­media Commons)

Nu är tiden då vi går i vita linnen och sjunger om heliga helgon. Men det tradition­ella firandet av lucia handlade om onda väsen som härjade under årets längsta natt.

Vid den här tiden på året brukar det dyka upp inlägg på Face­book om att lucia­tåget är hotat. På vilket sätt är oklart, men möj­ligen har det att göra med att lucia­tåg idag inte alltid ser ut precis som när folk var barn.

Men genom år­hundradena har lucians ut­seende (och kön) varierat, och både hon och hennes följe är en samman­slagning av flera olika traditioner.

De äldsta lucia­sederna handlade om vänd­punkten mellan mörker och ljus – fram till 1753 låg vinter­solståndet på den 13 december och före­ställningen om lucia­natten som årets längsta levde länge kvar. Som så ofta vid årets övergångs­tider var över­naturliga krafter i farten denna natt.

När det italienska helgonet Lucia på medel­tiden tog plats i helgon­kalendern 13 december kopplades hennes namn ihop med de folk­liga före­ställning­arna, kanske på grund av ljud­likheten mellan hennes namn och djävulens, Lucifer.

Under lucia­natten drog den onda Lussi eller Lussi­käringen fram, en slags häxa med ett följe av elaka väsen. På vissa håll var det istället en man, Lusse­gubben. Lucia firades med fest och mycket mat – ibland med upp till tre frukostar. På vissa håll dansade man med lusse­bruden, en kvinna klädd i halm eller en halmdocka.

På 1700-talet dök det upp en mot­svarighet till den moderna lucian i högrestånds­kretsar. En ljus­prydd lusse­brud kunde komma med frukost­bricka, framför allt i Väst­sverige. I mitten av 1800-talet spred sig seden till universi­teten och efter­som universi­teten bara var öppna för män var deras lucior man­liga. Även hos herr­skap ska det ha före­kommit manliga lucior.

På Skansen i Stock­holm började man fira lucia på 1890-talet för att visa sed­vänjor från olika delar av landet. Och det var på Skansen som Staffan bjöds in i lucia­tåget – till lucia­tåget la man ihop inslag av äldre tiders staffans­sjungning. Vid staffans­sjungningen, ursprung­ligen på annan­dagen, drog yngre män mellan gårdarna och sjöng och tiggde pengar.

1800-talets lucia upp­trädde oftast ensam med en eller två följe­slagare, men när hon skred in i städerna fick hon säll­skap av tärnor och de stjärn­gossar som tidigare före­kommit som de tre vise männen i upptåg på annan­dagen och trettondagen.

Luciafirandet som det ser ut idag tog fart först när Stock­holms Dag­blad hade en tävling 1927 där den ut­sedda lucian gick i procession i Stock­holm med elek­triska ljus i håret. Så den moderna lucian är alltså inte ens hundra år. Och medan hon idag för­knippas med ljus och god­het, handlade det tradi­tionella lucia­firandet alltså mest om mörker och ondska.

Hur skriver man då lucia? Ja, så länge man inte använder det som namn på en person, som helgonet Lucia, skrivs det med litet l: lucia­dagen, lucia­tåg eller skolans lucia.

Bok om årstidshändelser

• Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.

Fler inlägg om högtidsdagar

• Advent inleder julen – inlägg från 29 november 2023.
• Vintersolståndet mitt i vintern – inlägg från 25 december 2019.
• Jultomten, gårdstomten och tomtenissarna – inlägg från 19 december 2018.
• Jul – ett ord med långa traditioner – inlägg från 20 december 2017.
• Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020.
• Trettondagen – de tre kungarnas dag – inlägg från 10 januari 2024.
• Alla inlägg om dagar förknippade med högtider.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Lucia med stor eller liten bokstav

Länkar för mer läsning om lucia

• Lucia – Nordiska museet berättar om luciatraditionerna i Sverige.
• Vem var Lucia? – Institutet för språk och folkminnen berättar om luciatraditionerna i Sverige.
• Se nu nalkas Lucia – etnologen Katarina Ek-Nilsson berättar om sin forskning om de fyra kvinnogestalter som hon menar ryms inom det moderna luciafirandet.
• Varför firar vi lucia den 13 december? – sajten Högtider och traditioner berättar om luciafirandet.
• Lucia – Wikipedia om luciafirandet.
• Skrivs lucia med liten eller stor bokstav? – Språkrådets Frågelådan ger svar.
• En språkfråga som ofta blir fel men som sällan upprör – språkprofessor Olle Josephson reder ut när helgdagar som lucia ska skrivas med stor respektive liten bokstav.