Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Varför ger vi julklappar?

av | 11/12 2024 | Årets ord

julklappar

Ett av Jenny Nyströms klassiska jul­kort med både jul­bock, jul­tomte och tomte­nisse som julklapps­utdelare (Wikimedia Commons).

Till födelsedagar ger vi presenter, till in­samlingar ger vi gåvor men till jul ger vi julklappar – hur blev en klapp den inslagna present som präglar hela hög­tiden?

Julklapparnas ursprung brukar sägas vara att Jesus­barnet fick gåvor av de tre vise männen – eller stjärn­tydarna som de kallas i den senaste över­sätt­ningen av Nya testamentet. Deras julklappar är säkert världens mest kända, men det är nog inte så vanligt att ge ny­födda barn guld, rökelse och myrra.

Det var dock ingen ny sed som stjärn­tydarna kom på, för romarna gav redan varandra presenter vid Saturnarlia­festen som låg vid den tid då vi idag firar jul. Denna sed gick över till att bli nyårs­gåvor vilket före­kom i Norden när vi kristnades vid medel­tidens början.

Under 1700-talet flyttades gåvorna till julen, kanske för att tyskar som invandrare till Sverige på 1600-talet tog med sig firandet av Kinken Jes. Kinken Jes är plattyska för det lilla Jesus­barnet, men namnet till trots var det en vit­klädd kvinna med ljus­krans i håret, som en modern lucia, som Martin Luther hoppades skulle ersätta den katolska gåvo­utdelaren Sankt Nikolaus.

De svenska jul­klapparna var länge mer ett skämt­upptåg där man knackade på någons dörr och slängde in ett väl in­lindat vedträ, en halm­docka eller liknande. Ofta fanns det en lapp med en vers till mot­tagaren, och efter­som verserna kunde vara lite elaka var julklapps­utdelningen hemlighets­full.

Det är från knackandet, klappandet, som vi fått benäm­ningen julklapp. Eller möjligen från att man gav varandra en skämt­sam smäll, en klapp. Vårt första skrift­liga belägg för ordet är i alla fall från 1741.

Under 1800-talet var jul­bocken den populäraste julklapps­utdelaren. Vi känner kanske jul­bocken bäst från Elsa Beskows bilder­bok Petter och Lottas jul där det dyker upp två jul­bockar, eller från Alice Tegnérs visa Jul­bocken (En jul när mor var liten).

Först sent 1800-tal tog jul­tomten tjänst som ut­delare. Den svenska tomten skapades i första hand av Jenny Nyströms teckningar, och han kommer som bekant gärna på besök på jul­afton till de barn som varit snälla under året. I många andra länder visar han sig inte utan lämnar jul­klapparna under natten till jul­dagen.

Länge var det dock främst i de övre samhälls­klasserna det delades ut julklappar – vanligt folk fick inte råd att köpa julklappar i större mängder förrän efter andra världs­kriget. Idag lägger vi över 20 miljarder varje år på julklappar.

I Sverige var traditionen tidigare att klapparna delades ut på jul­aftons kväll, med dagens barn behöver oftast inte vänta så tål­modigt utan brukar få sina första julklappar redan på morgonen.

De inslängda ved­tränas verser lever kvar som julklapps­rim, och dan för dan brukar det hållas rim­stugor där folk kan få hjälp med att skriva fyndiga verser.

Och julbocken, han står ofta kvar under granen i form av en halmbock.

Mer av mig om julklappar och jul

Bok om årstidshändelser

Fler inlägg

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

Skrivbrevet från Evas skrivskola

Mer läsning om julklappar

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: