I den mörka tiden under advent tänder vi gärna advents­ljus, både levande och elek­triska, och advents­stjärnor (Foto: Adobe Stock)

Advent är veckorna före jul, en tid av för­beredel­ser. En del för­bereder sig för att fira Jesus födelse, men för de flesta är första advent start­skottet för julpyntningen.

Ordet advent kommer från latinets adventus, som betyder ankomst. Den ankomst som åsyftas är Jesus födelse som i den kristna kyrkan firas 25 december trots att det inte var då han föddes.

Kristna högtider lades gärna vid tid­punkter då det redan fanns ett annat firande – i Rom firades till exempel Saturnarlia­festen vid den här tiden, och i Norden firade vi vinter­solståndet innan vi blev kristna.

Adventsfirandet här­stammar från jul­fastan, en period som speglade påsk­fastan och därför var 40 dagar lång. Redan på 400-talet var det en tid för för­beredel­ser inför julen, och på 1000-talet fick den benäm­ningen advent och bestämdes till fyra veckor.

Adventstiden börjar fjärde söndagen före jul och slutar på jul­afton. Första sön­dagen i advent inleder kyrko­året i de kristna kyrkorna.

Och i Sverige brukar det ses som inled­ningen på jul­för­beredel­serna. Då plockar vi fram jul­pyntet och tänder advents­ljusstakarna.

Men i äldre tider var advent inte så upp­märk­sammat. Då var Anna­dagen 9 december, Lucia­dagen 13 december och Tomas­dagen 21 december viktigare som håll­punkter för olika jul­förberedelser.

Först i början av 1900-talet ökade firandet av advent, och från 1920-talet har första advent varit en av de dagar flest går till kyrkan. Typiska advents­psalmer är Bereden väg för Herran och Hosianna, Davids son som man fort­farande sjöng varje första advent när jag fick i skolan.

Fastetraditionen slutade i och med reforma­tionen, men liksom på Palm­söndagen vid påsk utgör Jesus intåg i Jeru­salem prediko­underlag på första sön­dagen i advent. Ytter­ligare en kopp­ling till jul­fastan är lut­fisken, som tradi­tionellt började lutas på Anna­dagen för att hinna bli klar till jul.

I det sekula­riserade Sverige har den kristna kopp­lingen till advent blivit svag och den ankomst vi väntar på är snarare julen än Jesus. Advents­kalendrar börjar ibland på första advent, men de flesta har första luckan 1 december – och kallas idag ofta jul­kalendrar.

Adventstiden är en synner­ligen mörk tid i vårt nord­liga land, de sista veckorna innan vinter­sol­ståndet, och det är kanske inte konstigt att vi anammade tyska seder om att tända advents­stjärnor och advents­ljus – idag har en advents­ljus­stake fyra ljus, ett för varje söndag i advent.

Den elektriska advents­ljus­staken är faktiskt en svensk upp­finning från 1930-talet, och den har tradi­tionellt sju ljus. Men numera finns det ljus­stakar och stjärnor och andra jule­ljus i alla möjliga former som lyser upp den mörkaste tiden på året.

Mer av mig om jul

Bok om årstidshändelser

• Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.

Fler inlägg

• Lucia i mörker och ljus – inlägg från 9 december 2015.
• Vintersolståndet mitt i vintern – inlägg från 25 december 2019.
• Jul – ett ord med långa tradi­tioner – inlägg från 20 december 2017.
• Jultomten, gårdstomten och tomtenissarna – inlägg från 19 december 2018.
• Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020.
• Trettondagen – de tre kungarnas dag – inlägg från 10 januari 2024.
• Fler in­­lägg om dagar för­­knippade med hän­del­ser i alma­nackan.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Lucia med stor eller liten bokstav.
• Korrekta julhälsningar.

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Skriv korrekta julhälsningar, nr 13/2018.

Mer läsning om advent

• Nationalencyklopedins artikel om advent.
• Wikipedias artikel om advent.
• Institutet för språk och folkminnen berättar om advent.
• Nordiska museet berättar om advent.