Efter 237 år är Svenska Akademiens ordbok till sist klar. Det är en unik historisk ordbok som beskriver svenskans utveckling under 500 år, från A till öxla.
Det var Gustav III som gav Svenska Akademien i uppdrag att skriva en ordbok som skulle täcka svenskans utveckling sen Gustav Vasas tid, 1520-talet.
Svenska Akademien lottade ut bokstäver bland ledamöterna som fick ihop några uppslagsord, men arbetet gick snart i stå. Först på 1800-talet kom det igång igen.
Ordboksredaktionen i Lund började samla material 1883 och tio år senare publicerades den första delen: A – avbild.
Under 1900-talet gick arbetet i vågor, och det debatterades om man skulle fortsätta ordboken. Men uppslagsord för uppslagsord har lagts till, och under senare år har det gått betydligt snabbare.
Nu är det sista bandet inlämnat för tryck och i samband med Svenska Akademiens högtidssammankomst 20 december publiceras det sista bandet digitalt på Svenska Akademiens webbplats.
Att det har tagit så lång tid beror på att det är ett mycket noggrant arbete.
Ordboksarbetet handlar om att samla in textmaterial – redaktionen har ungefär 9 miljoner excerpter, textutdrag, som samlats in sedan 1883 från drygt 20 000 källor. Det rör sig om Bibeln, andra religiösa texter, tidskrifter, skönlitteratur, facklitteratur etc.
Från 1500- och 1600-talen har det mesta som har tryckts samlats in, men från 1700-talet blev textproduktionen så stor att det inte gick att samla in allt som trycktes.
Uppemot tio personer arbetar med varje ordboksartikel. Det börjar med förberedande redigering, då man bland annat kartlägger former. Artiklarna författas, granskas och korrekturläses i flera omgångar. Citaten från originalkällorna kontrolleras.
Och nu när det sista ordet är nått, ja då börjar arbetet om.
– Vi har redan börjat revideringen, sa ordboksredaktionens redaktionschef Christian Mattsson på konferensen Språkforum i oktober 2023.
Det såg ett tag ut som att det inte skulle bli någon fortsättning, men nu har ordboken genom flera finansiärer från 100 miljoner kronor som räknas räcka i sju år. Under den tiden ska 10 000 ord läggas till – svenskan är ju ett levande språk och nya ord har tillkommit sedan de första artiklarna skrevs.
Prioriterade rättningar är enligt Christian Mattsson att uppdatera otidsenliga beskrivningar, modernisera stavningen och ta bort plurala verbformer (som hängde kvar ändå till 1976). För att göra det lättare att söka i ordboken görs systematiska ändringar av till exempel förkortningar och hänvisningar, och ordboken får en bättre presentation på webben.
Det kan tyckas som mycket jobb för en massa gamla ord, men det finns faktiskt bara tre andra ordböcker över germanska språk som är jämförbara med SAOB. Det är en mycket värdefull resurs för språkforskare, som även kan ge stort nöje för den språkintresserade.
Själv använde jag den för mina serier med talesätt, liknelser och ordspråk som jag publicerade i mina sociala kanaler för några år sen, och hittade pärlor som detta belägg från 1665: Roopa intet häy förr än du äst öfwer Bäcken.
Fler inlägg om ordböcker
- Ordlista eller ordbok? – inlägg från 29 augusti 2018.
- Alla inlägg om ordböcker.
Böcker om talesätt, liknelser och ordspråk
- Talesätt från Evas skrivskola på Instagram
- Liknelser från Evas skrivskola på Instagram
- Ordspråk från Evas skrivskola på Instagram
Fler länkar som Svenska Akademiens ordbok
- Svenska Akademiens ordbok
- SAOB på Instagram – här publicerar ordboksredaktionen intressanta ord från ordboken, kul konto att följa om du gillar språk.
- svenska.se – på den här sajten söker du i Svenska Akademiens tre ordböcker samtidigt: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) samt Svenska Akademiens ordbok (SAOB). De två första handlar om det nutida språket, medan SAOB är en historisk ordbok.
- Äntligen ordbok! – Språktidningen berättar SAOB:s historia.
0 kommentarer