Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Nyår förr och nu

av | 23/12 2020 | Årets ord

Nyår - gammaldags nyårskort

Nu när få skickar fysiska jul­kort är det nog ännu mer säll­synt med sär­skilda nyårs­kort – dessa är inköpta i en antik­affär, oklart hur gamla de är.

Den sista december vakar vi in det nya året, formu­lerar löften inför det kommande och spår vår framtid. Men det är inte för alla som det nya året börjar 1 januari – och i Sverige låg ny­året en vecka tidigare fram till 1500-talet.

Att nyår ska firas i skiftet mellan decem­ber och janu­ari är inget som står skrivet i stjärn­orna – romarna ansåg att det nya året började 1 mars, men Julius Caesar in­förde av admini­strativa skäl den juli­anska kalen­dern år 45 f.Kr. vilket flyttade ny­året till 1 januari.

I Europa firade man dock nyår vid olika tid­punkter under medel­tiden innan man till sist enade sig om 1 januari. I Sverige började året den 25 decem­ber fram till 1500-talet, på vissa platser fram till 1700-talet.

Men följer man den grego­rianska kalen­dern börjar året numera 1 januari. I andra kulturer följer man andra kalen­drar och firar nyår vid andra tid­punkter – i dagens Sverige firar till exempel många det persiska ny­året Nouruz och det kurdiska ny­året Newros vid vår­dag­jämningen eller det mus­limska nyåret Al Hidjra.

Att fira det nya året har långa traditioner i många kul­turer. I Sverige firade viking­arna mid­vinter­blot – vid vilket datum det skedde är oklart, men idag har det ut­vecklats både till jul­firandet och nyårs­firandet.

Den typ av firande vi ägnar oss åt vid nyår idag är en anglo­saxisk tradi­tion som kom ganska sent till Sverige, på 1800-talet. Innan dess ägnade vi oss åt magi och spå­domar – som vid så många andra hög­tider i bonde­samhället.

Spådomarna lever kvar, bland annat i den ursprung­ligen tyska seden att spå i bly­stöpning. Även kaffe­sump och tenn har an­vänts för spå­domar. Magin lever också kvar i nyårs­löftena som brukar anses mer bindande än löften som av­ges andra tider under året.

Firandet idag handlar mycket om lyx och fest – och dunder och brak. Tolv­slaget firas in med den traditions­enliga upp­läsningen av Tenny­sons dikt Nyårs­klockan på Skansen, direkt­sänt i tv, och följs av mängder av fyr­verkerier. Nyårs­ringningen spreds via radion på 1920-talet, men Skansens grundare Artur Hazelius tog initiativ till nyårs­ringning på Skansen redan 1893.

Det kanske inte är så van­ligt längre med Sylvester­baler på nyårs­afton, men be­nämn­ingen kommer sig av att Syl­vester har namns­dag på nyårs­afton. Namnet kommer från påven Sil­vester I som inte hade mer med nyår att göra än att det var hans dödsdag.

Sylvesterfirandet verkar ha kommit från de tysk­talande delarna av Europa – fort­farande kallas nyårs­afton ofta Sil­vester på tyska, i Wien kan man gå på Sylvester­baler och även neder­ländarna har Sylvesterpartyn.

I Sverige verkar Sylvester­balerna dock ha varit en tradi­tion som höll i sig främst från 1900 till 1970-talet. Nu­tida svenska seder in­begriper tv-program som Grevinnan och be­tjänten på nyårs­afton och Ivan­hoe på nyårs­dagen – då man kanske äter pizza som brukar säljas i stora mängder på nyårsdagen.

Men vill du fira ett mer tradi­tionellt nyår kan du niga för ny­månens skära på nyår­safton. Och i bonde­samhället var nyårs­dagen av­görande för hur resten av året skulle bli så då skulle man und­vika tråkiga sysslor – men man skulle gå upp tidigt för att inte ris­kera att hem­falla åt lättja resten av året.

Läs mer om högtidsdagar

Läs mer om nyår

  • Nyårsafton – Nordiska museet be­rättar om svenskt nyårsfirande.
  • Nyårsfirande förr i tiden – Hällekis­kuriren berättar om hur man firat nyår.
  • Nyår – Wiki­pedias artikel om högtiden.
  • Därför firar vi nyår – Afton­bladet inter­vjuar etno­logen Jonas Eng­man från Nordiska museet.
  • Sylvester – en skogs­man med fest och flärd och Nyårs­dagen – Institutet för språk och fol­kminnen berättar om nyårs­traditioner.

0 kommentarer

Trackbacks/Pingbacks

  1. Höstdagjämningen i skördetid – blogginlägg av Eva Sahlström - […] Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020. […]
  2. Vändpunkten vårdagjämning – ett blogginlägg av Eva Sahlström - […] Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020. […]

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: