Vändpunkten vårdagjämning

Vårdagjämning

Vid vårdag­jämningen står solens strålar lod­rätt mot ekva­torn (Bild från Wiki­pedia CC BY-SA 2.0,  texterna över­satta)

Nu in­faller en av årets vik­tiga vänd­punkter, det vi kallar vårdag­jämning. Det är efter vårdag­jämningen som dygnet är mer ljust än mörkt fram till höstdag­jämningen som mar­kerar in­trädet i det mörka halv­året.

Traditionellt har år­stiderna spelat stor roll för männi­skorna som be­hövt an­passa sina liv efter dem, och det är knappast en slump att så många kul­turer har lagt sina firanden vid unge­fär samma tid­punkter.

Några av dessa har med solens gång att göra, eller snarare hur ljust respektive mörkt det är under dagen. Sommar­solståndet är den tid på året då dygnet är som ljusast, vinter­solståndet när det är som mörkast. Där­emellan ligger dag­jämningarna, då solen står exakt lod­rät mot jordens ekva­tor.

Runt den tid­punkten är dag och natt unge­fär lika långa över hela jord­klotet. Men efter vårdag­jämningen blir dagarna allt längre på norra halv­klotet fram till sommar­solståndet. Sedan blir det lång­samt mörkare igen och vid höstdag­jämningen börjar mörkret domi­nera över ljuset.

Språk­ligt tror man att dag­jämning är en samman­dragning av dag- och natt­jämning. Den latinska be­nämningen equinox betyder samma sak: jämn­natt eller jämn­dygn, och på engel­ska an­vänder man den latinska be­nämningen och säger vernal equinox eller spring equinox.

Efter­som vi har olika tids­zoner och året inte är exakt 365 dagar utan rättas till med en skott­dag vart fjärde år in­faller vårdag­jämningen inte alltid vid samma datum. I Sverige är det någon gång under 19–21 mars, oftast den 20 mars. Till exem­pel kommer det att vara 20 mars fram till skott­året 2048 då tid­punkten in­faller strax före mid­natt 19 mars.

I det svenska bonde­samhället sågs vårdag­jämningen som vårens första dag, och in­led­ningen till en period av mycket arbete med vår­bruket. Vårdag­jämningen var också en lämp­lig dag för att tyda hur väd­ret skulle bli under året, ut­efter tecken i naturen och djurens be­teenden.

I flera kul­turer in­leder vårdag­jämningen det nya året, till exempel det per­siska ny­året Nouruz och det kur­diska ny­året Newros. Även den ny­hedniska reli­gionen wicca som bygger på en bland­ning av forn­tida reli­gioner och moder­nare mys­ti­cism firar vårdag­jämningen, som en av åtta hög­tider under året. När den kristna påsken in­faller be­räknas också efter vårdag­jämningen – påsk­dagen är den första sön­dagen efter första full­måne efter vårdag­jämningen.

Läs mer om kalender­dagar

Läs mer om vårdag­jämning

 

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/kalenderdagar/vandpunkten-vardagjamning/

Lämna ett svar

Din e-postadress blir inte offentlig.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.