Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Tjugondag Knut kastas granen ut

av | 8/1 2025 | Årets ord

Tjugondag Knut

Det finns ett fler­tal snar­lika tale­sätt om tjugondag Knut, som tjugondag Knut körs julen ut, tjugondag Knut kastas granen ut, tjugondag Knut dansas julen ut och Knut driver julen ut. (Foto: Adobe Stock)

Den 13 januari av­slutar vi i Sverige julen med tjugondag Knut. Då ställer vi till med julgrans­plundring, äter upp den sista jul­maten och slänger ut den barrande granen.

I de flesta kristna länder tar julen slut på tretton­dagen, den dag då de tre vise männen anlände till Betlehem med guld, rökelse och myrra till det ny­födda Jesus­barnet. I Sverige för­längde dock kyrkan jul­firandet med en vecka i slutet av 1600-talet.

Orsaken är inte helt klar­lagd. Det kan ha varit för att man ville fira tretton­dagens oktav – i äldre tider höll man en fest­vecka efter en större helg eller helgon­dag i framför allt romersk-katolska kyrkan. Men det kan också ha varit för att man ville skapa kyrk­liga firanden den dag de hedniska för­fäderna firade mid­vinter­blot – vilken dag det var vet vi dock inte.

Så benämningen tjugondag kommer från att dagen är den tjugonde från jul­dagen räknat. I alma­nackan står det gärna tjugondedag, men det går lika bra att säga det betydligt vanligare tjugondag på samma sätt som vi säger både tjugondedel och tjugondel.

Men varifrån kommer Knut? Ja, det var ett danskt helgon, jarl Knut Lavard. Knut Lavard mördades den 7 januari 1131, dagen efter tretton­dagen och den första dagen efter jul­friden. Brott som begicks under jul­friden var i Sverige belagda med högre straff under medel­tiden, så att Knut Lavard mördades dagen efter ansågs extra stötande.

Katolska helgon brukar ha en helgon­dag vilket i Knuts fall är dagen då han mördades, 7 januari. Knut blev därmed stark för­knippad med julens avslut­ning, som i rimmet Knut kör julen ut. Så när kyrkan i Sverige flyttade avslut­ningen av julen till 13 januari flyttades även hans dag i den svenska almanackan.

I bonde­samhället firades julen av innan den nya arbets­perioden tog vid med Knutsmasso eller Knutsmäss. Man åt upp det som fanns kvar av jul­maten vilket kunde bli ett stort kalas. Liksom vid andra hög­tider gick ung­domar runt i gårdarna och tiggde god­bitar, kanske utklädda som knut­gubbar.

I vissa delar av landet var knut­gubben istället en gubbe av halm och kläder, ibland med obscena drag eller med en ret­sam hälsning. Knut­gubben placerades utanför en gård, och hade man fått den skulle man så snabbt som möjligt bära bort den så någon annan kunde hitta den.

Ofta placerade man knut­gubben så att det skulle vara skämt­samt, som på dass, eller skrämmande, som hängandes i en snara. En knut­gubbe kunde också lämnas utanför en gård för att visa att jul­maten var slut där.

Benämningen tjugondag Knut har använts åtmin­stone sedan 1386, och från 1901 har vi det första belägget för julgrans­plundring, den moderna varianten av bonde­samhällets upp­tåg som började upp­stå i borgar­hem under 1870-talet. Dessa till­ställningar har gått under benämningarna Knuts­fest, Knuts­dans, julgrans­skakning eller då julgrans­plundring – man hängde gärna upp god­saker som julgrans­prydnader och dessa plundrades innan granen slängdes ut.

Idag är det inte så vanligt med julgrans­plundringar, men tjugondag Knut är fort­farande den traditions­enliga dagen för att ta ner julens pynt och slänga ut granen.

Mer av mig om jul

Bok om årstidshändelser

Fler inlägg

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

Skrivbrevet från Evas skrivskola

Mer läsning om tjugondag Knut

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: