Talesättet läsa mellan raderna beskriver väl hur vi hela tiden drar slutledningar av det som är underförstått av sammanhanget och våra förkunskaper. (Illustrationer: Adobe Stock)
När vi läser använder vi den kunskap vi har sedan tidigare för att få sammanhang i texten. Att läsa mellan raderna så här kallas för att vi gör inferenser.
Vad är inferenser? Ja, det är ett begrepp som används inom olika områden, som statistik, it och logik. Kort sagt handlar det om att vi drar slutsatser utifrån sammanhanget och vad vi vet sedan tidigare.
Vi gör inferenser hela tiden, som att vi drar slutsatsen att toaletten är upptagen när markeringen på dörren är röd. Våra slutledningar blir oftast rätt, men inte alltid – ibland visar toalettdörrens markering rött fast dörren inte är låst.
Men med fler inferenser blir det lättare att komma fram till rätt slutledning. Om du gick på samma toalett några timmar tidigare och låset fungerade som det skulle då ökar sannolikheten för att den verkligen är upptagen nu.
När du läser en text gör du hela tiden den här typen av inferenser – talesättet att läsa mellan raderna saknar inte grund! Som skribent behöver du tänka på vilka slutsatser läsaren klarar att dra.
För dina texter skulle bli väldigt långa och omständliga om du skulle förklara allt i en mening som:
Strömavbrottet hade varat i över ett dygn så nu var mjölken sur.
Dina läsare vet troligen att mjölk behöver stå kallt för att hålla, att den därför brukar förvaras i ett kylskåp, att kylskåpet går på el och därmed inte fungerar när det blir strömavbrott. De blir inte tacksamma utan sannolikt irriterade om du förklarar självklara saker.
Men för att kunna göra inferenserna behöver vi ha förkunskaperna. Det innebär att till exempel barn och unga kan ha svårare att dra slutsatser för att de inte har lika mycket kunskaper. De flesta vuxna förstår antagligen inferenserna i den här meningen:
Nisse hade ont om pengar eftersom Försäkringskassan hade missat att handlägga hans ansökan om föräldrapeng.
Ett barn har dock sannolikt inte bara svårt att förstå orden i sig utan även sambandet mellan pengar och Försäkringskassan.
Inferenser kan vara kulturellt kodade, så att de till exempel är svåra att förstå för någon som inte vuxit upp i landet. Facktermer och branschjargong hänger också ihop med inferenser – den som är insatt i terminologin kan göra fler slutledningar på egen hand, medan den som inte förstår orden behöver mer förklaringar.
En tydlig textbindning som visar hur textens olika delar hänger ihop minskar antalet slutledningar som läsaren behöver göra, vilket underlättar förståelsen.
Ett vanligt misstag är att man skriver korta texter till ovana läsare, till exempel i läromedel för barn. Problemet är bara att kort inte alls är lika med lätt, för en kort blir ofta informationstät med sämre textbindning så läsaren behöver göra många inferenser.
För att din läsare ska kunna läsa mellan raderna behöver du fundera ut vem du skriver för och vilka förkunskaper den läsaren har – alltså mottagaranpassning som jag har skrivit om i flera andra inlägg.
Mer om att läsa mellan raderna
- Idiom är inte alltid lätta att förstå – inlägg från 21 november 2018.
- Inferenser – det som står mellan raderna – ett snabbt skrivtips från Evas skrivskola.
- Läsarens egna slutsatser – Skrivbrevet från Evas skrivskola, 2/2019
Mer om textbindning
Snabba skrivtips från Evas skrivskola
Skrivbrevet från Evas skrivskola
- Bind ihop texten, nr 4/2017.
- Bind ihop textens innehåll, nr 3/2019.
- Använd en naturlig ordföljd, nr 4/2019.
Mer om mottagaranpassning
Bästa skrivkursen
- Skriv texter som når fram – min webbkurs lär dig att skriva din text så att dina mottagare vill läsa den, förstår den och vill läsa dina nästa text.
Fler inlägg om mottagaranpassning
- Vem är det jag skriver för? – inlägg från 21 mars 2012.
- Att anpassa sig till mottagaren – inlägg från 17 januari 2018.
- Alla inlägg om mottagaranpassning.
Snabba skrivtips från Evas skrivskola
Kurs på Moderskeppet
- Skriv för att engagera – en kurs om mottagaranpassning som jag har gjort åt Moderskeppet.
Inferens inom olika områden
Statistisk inferens handlar om hur vi genom att dra slutsatser ur empiriska data kan förändra vår kunskap om ett osäkert eller okänt fenomen. Det kan också kallas för bayesiansk statistik eller bayesiansk inferens.
AI, artificiell intelligens, kan använda statistisk inferens. Då drar en inferensmaskin slutsatser utifrån ett urval av kända data.
Begreppet inferens används även inom logiken, men det finns en skillnad. En formellt logisk slutsats gör man enbart utifrån kända premisser som står i klartext. Vi gör en bedömning delvis med ledning av det vi känner sedan tidigare eller som vi förstår av sammanhanget – en slutledning.
0 kommentarer