Idiom är inte alltid lätta att förstå

Idiom hör till det svåraste att lära sig i ett nytt språk och även många modersmåls­talare har svårt att förstå fasta ut­tryck i sitt språk. En del idiom byter dess­utom be­tydelse – till den helt mot­satta.

Är det positivt eller negativt att lägga lök på laxen?

Är det posi­tivt eller nega­tivt att lägga lök på laxen.

Rakt på sak, kasta yxan i sjön, hänga ihop som ler och lång­halm – ja, det är några exempel på fasta ut­tryck vars be­tydelse inte fram­går av de en­skilda ordens be­tydelse. En annan be­nämning är idiom eller konven­tionaliserade ut­tryck.

Och idiomen kan vara väldigt knepiga när man lär sig ett nytt språk eftersom det inte är säkert att du för­står dem även om du be­griper de en­skilda orden som in­går. Och även om det finns ett idiom på ditt eget språk med samma be­tydelse an­vänder man kanske helt olika ord: på svenska står till exempel regnet som spön i backen när det på engelska regnar katter och hundar (raining cats and dogs).

Många idiom är dess­utom gamla och bygger på ord vi inte an­vänder annars idag, som slarv­sylta, black eller fata­bur.

Språk­forskaren Julia Prentice kom 2010 med en av­hand­ling som hon kallade På rak sak, där hon under­sökte hur ung­domar i fler­språkiga storstads­miljöer an­vände sig av konven­tionaliserade ut­tryck och meta­foriska ord­kombinationer.

I av­handlingen kon­sta­terar hon att det är van­ligare bland ung­domar med annat moders­mål än svenska att av­vika från den eta­blerade an­vändningen av fasta ut­tryck både till form och be­tydelse. Som att ung­domarna åt på väggarna av tris­tess eller tyckte att något som var sexuellt oskyl­digt var rena barn­leken.

Däre­mot var så kallade konta­mina­tioner, samman­blandningar av ut­tryck, lika van­liga bland ung­domar med svenska som moders­mål. Av­handlingens namn är ett exempel på en konta­mina­tion, en bland­ning av på rak arm och rakt på sak.

Ett annat exempel på en konta­mina­tion är från tv-programmet Paradise Hotel där en del­tagare sade sig vara rädd för sitt eget skinn (från idiomet rädd om sitt eget skinn). P1 Språkets expert Henrik Rosen­kvist kon­sta­terade att doku­såpans del­tagare var i en ålder då man håller på att lära sig idiomen. Och han menade att del­tagarnas konta­mina­tioner var tecken på ambi­tiösa språk­brukare som för­söker till­ägna sig ett mer avancerat språk­bruk.

Men det är inte bara barn, ung­domar och andraspråks­talare som har prob­lem med idiomen. Så pass många vuxna modersmåls­talare tror att en björn­tjänst är en extra bra tjänst, eller att krokodil­tårar inne­bär att någon gråter mycket att du bör tänka dig för om du vill an­vända ut­trycken med den ur­sprung­liga be­tydelsen.

Och när Språk­rådet för några år sen på sin Facebook­sida frågade om hur folk upp­fattar någon som är om sig och kring sig fick de väl­digt skiftande svar från Facebook­användare med huvud­sakligen svensk­klingande namn: allt från handlings­kraftig, före­tag­sam eller enga­gerad till snål, om­ständlig eller onödigt krång­lig.

Mer om idiom

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/sprakliga-funderingar/idiom-ar-inte-alltid-latta-att-forsta/

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.