
Vilket mål siktar läsaren mot när hen läser din text – vad är din texts syfte?
Innan du skriver en text behöver du tänka på vilket syfte läsaren har för att läsa texten och i vilken situation hen kommer att läsa den. Det påverkar textens perspektiv och genre.
Det kan finnas många olika anledningar till varför vi läser en text. Vi kan läsa något för att vi till roa oss, för att vi behöver informationen, för att vi vill lära oss något nytt eller för att någon annan sagt till oss att vi måste.
Beroende av vårt syfte engagerar vi oss olika mycket i innehållet: en text vi bara ska lära oss utantill behöver vi i princip inte ens förstå medan en manual ska ge oss instruktioner för hur vi ska agera. Läser vi en roman för att fly verkligheten en stund plöjer vi igenom texten med rätt hög hastighet för att vi är nyfikna på vad som händer karaktärerna. Om vi ska sätta oss in i ett nytt område eller förstå en argumentation läser vi kanske noggrant och flera gånger.
De här olika målen för läsningen behöver du fundera igenom innan du börjar skriva. Kommer läsaren att läsa din text noga eller bara skumma igenom den? Kommer hen ha behov av att gå tillbaka i texten eller vill hen läsa på i en lång löpande text med bra flyt?
Svaren på det här frågorna avgör vilken genre du ska välja för din text. Genren ger läsaren viktiga signaler om vad hen kan förvänta sig och hur texten ska läsas. Genom att tänka igenom läsarens mål får du också en känsla för vilka förkunskaper om det du skriver om som du kan förvänta dig att hen har.
Det här handlar om att sätta sig in i läsarens perspektiv, något jag skrivit om i flera tidigare inlägg eftersom forskning visar att perspektivet är det mest avgörande för om texten ska bli begriplig.
Ytterligare något du behöver fundera över innan du börjar skriva är i vilken situation texten kommer att läsas. Läsning sker idag i alla möjliga situationer: i bibliotek, i tunnelbanan, i väntrum, under måltider, parallellt med tv-tittande … Och texten är inte längre bara tryckt på papper, utan idag läser vi många texter på skärmar, som kan variera i storlek.
Om du tror att läsaren kommer att ha kort tid på sig att läsa och kanske bara skummar igenom texten är det extra viktigt att du använder dig av korta stycken, rubriker, mellanrubriker, sammanfattningar, faktarutor, bildtexter och liknande. Men när du tror att lässituationen kommer att präglas av lugn och gott om tid kan du skriva längre texter utan så mycket grafiska element.
Så innan du börjar skriva, tänk igenom vem som ska läsa texten, vilket mål hen har med läsningen och i vilken situationen texten blir läst. Välj en genre som passar för läsmålet och situationen, och fundera igenom vilken disposition du ska använda.
Sen kan du börja skriva!
Annat jag skrivit om perspektiv och syfte
Andra blogginlägg
- Vem är det jag skriver för? – inlägg från 21 mars 2012.
- Rutor för klarhet – inlägg från 20 juni 2012.
- Textens triangel – inlägg från 5 mars 2014.
- Att skriva inkluderande – inlägg från 8 oktober 2014.
- Håll dig till textens genre – inlägg från 20 januari 2016.
- Fem bästa skrivtipsen – inlägg från 11 augusti 2021.
Snabba skrivtips från Evas skrivskola
- Viktigaste skrivtipset – en liten film som poängterar perspektivet när du skriver.
- Vad vill läsaren få ut av din text? – om läsarens mål med läsningen.
Skrivbrevet från Evas skrivskola
- Skriv ur läsarens perspektiv, nr 4/2015.
- Planera textens disposition, nr 10/2016.
- Skriv i rätt ordning, nr 8/2016.
- Anpassa din text till genren, nr 9/2018.
- Varför ska din text bli läst? nr 13/2021.
Betalt samarbete med Moderskeppet
Jag är frilanslärare på Moderskeppet och har gjort en webbkurs som handlar om hur du anpassar din text till mottagaren: Skriv för att engagera. Vill du göra kursen löser du medlemskap hos Moderskeppet – det går att betala för bara en månad. Gillar du den och de andra kurser du får tillgång till under den månaden kan du fortsätta att prenumerera eller uppgradera till årsmedlemskap. Genom mig kan du få rabatt på alla varianterna.
Två artiklar om läsmål och perspektiv
- Texters begriplighet – ett språkpragmatiskt problem – artikel av Britt-Louise Gunnarsson i Språkvård nr 2/1984.
- Varför en lätt text kan vara svår att förstå – artikel av Olle Josephson i Kultur – text – språk: det finns mer i en text än ord.
0 kommentarer
Trackbacks/Pingbacks