Vill du nå ut med ditt budskap är det inte bara viktigt att undvika uttryck som uppfattas som nedsättande. Du bör även undvika att skriva exkluderande.

Det har återigen blåst upp till storm för att någon har dristat sig till att ta bort det starkt nedsättande ordet neger ur ett äldre verk – den här gången är det SVT som har klippt bort ordet ur en nyutgåva av tv-serien Här kommer Pippi Långstrump. Godkänt av Saltkråkan AB, Astrid Lindgrens efterlevande som har upphovsrätten till hennes verk, och högst troligt hade det varit godkänt av Astrid Lindgren själv eftersom hon redan 1970 tyckte att det var en idioti att hon gjorde Pippis pappa till negerkung.

För oss som helt utan trauman klarade av att börja kalla barndomens bakverk för chokladbollar och mintploppar är den här debatten svårbegriplig. Om man nu inte tycker att det här ordet har någon stark laddning, varför är det då så viktigt att använda det när man vet att många uppfattar det som väldigt kränkande?

Tillgängligt språk handlar inte bara om begripliga meningar.

Vill du nå ut med ditt budskap är det helt otänkbart att använda den här typen av ord i dina texter, hur mycket de än användes i din barndom. Förutom att många inte kommer att läsa färdigt texten för att de uppfattar ordet som så stötande tappar du i förtroende och framstår själv som obildad och/eller respektlös. I bästa fall.

Är du mer framåt i din kommunikation undviker du inte bara nedsättande ord, du går hela vägen och tänker i inkluderande språkanvändning. Språkforskaren Anna-Malin Karlsson skrev i maj i år i Svenska Dagbladets Språkspalten om hur tillgängligt språk inte bara handlar om begripliga meningar och genomtänkt disposition.

Region Värmland har till exempel tagit fram kommunikationshandledningen Schyst! som riktar sig till kommuner och landsting i regionen där man ger råd om allt från värdeladdade ord till bildkomposition. Målet med handboken är att alla Värmlands invånare ska känna sig inkluderade i ord och bild, för att stärka bilden av Värmland som öppet och välkomnande.

I Värmland har man helt enkelt förstått att det är lönsamt att vara inkluderande i sin kommunikation. Till exempel genom att undvika att föreslå konferensdeltagare att ta en bensträckare eller att kalla beigefärgade plåster för hudfärgade.

Schyst! är en riktigt bra handbok som kan läsas av långt fler än myndighetsanställda. Driver man näringsverksamhet borde det vara självklart att inte exkludera tänkbara kunder, men även i andra sammanhang kan det ge goda effekter – till exempel kan man fundera över om man får fler att ta på sig uppdrag på föreningsstämman om man efterfrågar en justerare istället för en justeringsman.

Lär dig att skriva inkluderande

• Skriv texter som når fram – min webbkurs för dig som vill lära dig att skriva för din mottagare. Det är en steg-för-steg-utbildning där du lär dig hur du lägger upp ditt skrivande enligt en arbets­ordning som du kan använda för dina kommande texter.

Annat jag skrivit om att skriva inkluderande

Andra blogginlägg

• Inkluderande språk som blir exkluderande – inlägg från 24 oktober 2018.
• Att anpassa sig till mottagaren – inlägg från 17 januari 2018.
• Sänk kognitiva trösklar – inlägg från 17 december 2014.

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Inkludera dina läsare, nr 3/2016.
• Välj jämställda ord, nr 4/2016.

Mer läsning om att skriva inkluderande

• SVT rensar ut rasismen ur Pippi Långstrump – SVT berättar om förändringar i den nyrestaurerade dvd-utgåvan av tv-serien Här kommer Pippi Långstrump.
• ”Skulle inte varit negerkung” – SVT refererar en Expressen-artikel från 1970 där Astrid Lindgren säger att om hon skrivit Pippi då (alltså för 44 år sedan) skulle Pippis pappa ”spiksäkert” inte ha varit negerkung.
• Alla kan inte ta en bensträckare – språkforskaren Anna-Malin Karlsson skriver i Svenska Dagbladets Språkspalten.
• Schyst! ska få Värmland att kommunicera mer jämlikt – Region Värmland berättar om sin nya kommunikationshandledning, med länk till nedladdningsbar pdf.