Att tvätta händerna hör till det som svenska myndig­heter ber oss med­borgare att göra nu under pan­demin.

Textens ton och stil hänger tätt samman med vilken genre du skriver i. Valet av ton på­verkar också din chans att få mot­tagaren att ta till sig ditt bud­skap.

I dessa corona­tider upp­märk­sammas en mängd nya och gamla ord, men några upp­märk­sammar även vilken ton de valda orden ger bud­skapet. Till exempel skrev Lena Lind Palicki i Svenska Dag­bladet om myndig­heternas val av verb när de rekommen­derar och vädjar om att vi bör stanna hemma.

Det slog mig när jag läste hennes krönika att det kanske är svenska myndig­heters milda ton som har bi­dragit till att så många ut­ländska medier fått en bild av att vi inte gör något för att hindra smitt­spridningen i Sverige när vi i själva verket har långt­gående restrik­tioner.

Textens ton och stil hänger ihop med genre­begreppet. Om texten passar in i sin genre, har den stil­nivå vi förväntar oss och det ton­fall vi är vana vid för­står vi också hur vi ska läsa texten och vad vi ska få ut av läs­ningen.

I Sverige har vi av tradition strävat efter ett mer jäm­likt för­hållande mellan myndig­heter och med­borgare, vilket bland annat tagit sig uttryck i ett om­fattande arbete med att göra myndighets­språket mer be­gripligt.

Resultatet är inte bara att svenskar har en ovanligt stark tillit till sina myndig­heter och till exempel fri­villigt vaccinerar sina barn i be­tydligt högre ut­sträck­ning än i en del mot­svarande länder med vaccinations­tvång. Vi tycker också att det är natur­ligt att myndig­heter använder ett person­ligare till­tal i sin kommuni­kation och att vi kan chatta informellt med dem via sociala medier.

Men för medier från länder med andra språk­liga tradi­tioner kan det nog vara för­virrande att svenska myndig­heter snällt ber svenskarna att hålla sig hemma istället för att hota dem med böter om de går ut.

Det är därför det är så viktigt när du skriver din text att du alltid först gör klart för dig vilken mål­grupp du har. Vilket ton­fall passar dina tänkta mot­tagare bäst? Vad kommer att vara mest effek­tivt för att få dem att agera som du vill?

Och i kontakt med andra kulturer gäller det att komma ihåg att de språk­liga tradi­tionerna skiljer sig. Själv reagerade jag till exempel på att Trevor Noah, syd­afrikan och program­ledare för den ameri­kanska prat­showen The Daily Show, i en inter­vju med stats­epidemiolog Anders Tegnell till­talade honom som doctor Tegnell.

Det lät så väldigt vördnads­fullt – det är svårt att tänka sig en svensk journa­list till­tala Tegnell med annat än hans för­namn. Men för engelsk­språkiga är det ett helt normalt till­tal. Det ser jag till exempel när jag korrektur­läser populär­veten­skap­liga magasin över­satta från engelska och ofta får stryka en mängd dr eftersom det på svenska blir märk­ligt att hela artikeln igenom be­nämna en person med hens titel.

Fler inlägg och nyhetsbrev om stil och ton

• Håll dig till textens genre – inlägg publicerat 20 januari 2016.
• Du-reformen påverkade språket mest – inlägg publicerat 15 november 2017.
• Språk för vardag och fest, Skrivbrevet från Evas skrivskola 7/2019.
• Figurer med stil, Skrivbrevet från Evas skrivskola 1/2020.

Läs mer om textens ton

• Tegnells val av verb viktiga i virustider – artikel av Lena Lind Palicki, universitets­lektor vid Stock­holms univer­sitet, i Svenska Dag­bladet om verbs modalitet.
• Ord i coronans spår: rekommen­dation – inlägg på Språkråds­bloggen av Språk­rådets termi­nolog Åsa Holmér.
• Anders Tegnell – Sweden’s Decision Not to Impose Quarantine | The Daily Social Distancing Show – Trevor Noah från den ameri­kanska prat­showen the Daily Show inter­vjuar vår stats­epidemiolog Anders Tegnell.
• Fonts matter – ett mem om hur typ­snitt kan sätta en texts ton.