Du-reformen underlättade vårt umgänge. (Illustration: Adobe Stock)

För 50 år sen fick du-reformen sitt stora genom­brott, och det ledde till en för­ändring långt bortom användandet av du istället för titel eller ni.

Det var den 3 juli 1967 som den nytill­trädda chefen för Medicinal­styrelsen Bo Rexed i sitt välkomst­tal till personalen med­delade att han skulle till­tala alla med du. Detta brukar ses som du-reformens inled­ning, men det var en process som hade pågått länge. Bo Rexeds avläggande av titlar med sin personal fick dock stor upp­märk­samhet och kan ses som händelsen som ledde till du-reformens slut­giltiga genombrott.

Att du slog igenom som allmän tilltals­form i Sverige berodde kanske på att vi hade ett så krångligt system där ni var långt­ifrån neutralt – det var inte en allmänt hövlig tilltals­form utan ett alter­nativ av många som man behövde välja mellan för att vara artig.

Ni användes uppifrån och ned, talade man till någon med högre eller samma status använde man istället titel. Enkelt uttryckt. Även tredje person användes (kan hon servera maten nu, kan Märta servera maten nu, vill tant ha en kaka till, vill mamma läsa för mig). Och att veta när man skulle använda titel, namn eller ni blev så pass besvärligt att det växte fram en rad fasta fraser som vi fort­farande dras med där man und­viker problemet: Hur står det till? Vad får det lov att vara? Var det bra så? Hur var namnet?

På 1800-talet och i början av 1900-talet gjordes det försök att införa ett neutralt hövligt ni i svenskan, men det lyckades inte. Under 1900-talets urbanisering och ökade jämlik­het blev det dock allt krångligare att upprätt­hålla systemet med titlar, och duandet började sprida sig.

Det duades en del även i radio och tv före 1967, men det var inte förrän efter Bror Rexeds berömda tal som du-tilltal började användas rent allmänt i medierna. Och snart duade alla varandra.

Du-reformen kom dock att handla om betydligt mer än ett flitigare användande av ordet du. Den ledde även till ett ökat förnamns­bruk och att vi bytte hälsnings­fras till Hej!. Dess­utom för­ändrades frekvensen av fler person­liga pronomen än du, vilket är minst sagt omvälvande eftersom pronomen är en sluten ord­klass där få för­ändringar sker. Användandet av ni minskade inte över­raskande, men även pronomen som jag har ökat markant.

För samtidigt som du-reformens stora genom­brott började man arbeta med myndig­heternas byrå­kratiska språk. Du-reformen gav plats för ett person­ligare, mindre formellt och enklare språk där man inte bara till­talar läsaren med ett du utan även utgår från ett jag eller vi. Forsk­ning visar att när man befolkar texten på det här viset ökar man begriplig­heten efter­som sam­banden blir tydligare och det blir lättare att se vem som gör vad.

Du-reformen var därför 1900-talets största språkliga reform – långt mer vid­sträckt än stavnings­reformer och bort­tagandet av verbens plural­böjningar som bara påverkade skrift­språket. Att byta tilltals­ord påverkade även tal­språket och sättet vi umgås på samt för­ändrade vårt sätt att skriva formella texter. Naturligt­vis tätt knutet till andra språk­liga förändringar och den allmänna samhälls­utvecklingen.

För ett levande språk för­ändras alltid i takt med att sam­hället förändras.

Fler inlägg om befolkning och du-tilltal

• Befolkning ger begripligare text – inlägg från 4 april 2012.
• Du-tilltal skapar engagemang – inlägg från 3 november 2021.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Tydlig text med du-tilltal.
• Avfolkad text saknar människor.
• Skriv titlar korrekt.
• Alla skrivtips om befolkning av text.
• Alla skrivtips om begriplighet.
• Alla skrivtips om pronomen.

Mer om du-reformen

• Du-reformen som blev en jag-revolution – artikel från Språktidningen av Lars Melin, docent i svenska på Stockholms universitet, med anledning av du-reformens 40-årsfirande.
• Du – i sommar har det gått 50 år sedan den så kallade du-reformen – artikel på Språkrådets sajt. (avlänkat 240226, sidan finns inte kvar)
• Du gick före bland vanligt folk – artikel från Språktidningen av Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
• Du – artikel från Språktidningen av chefredaktören Patrik Hadenius.
• Du-reformen handlade om mer än bara du – artikel från Dagens Nyheter av Lotta Olsson.
• Språket den 22 augusti – Du och ni, då och nu – inslag i Sveriges Radios Språket från 2006, med Språkets dåvarande expert Lars-Gunnar Andersson.
• Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? – ett avsnitt av Sveriges Radios Språket som bland annat tar upp du-reformen.
• Den som glatt niar har glömt historien – språkkrönika av Bo Löfvendahl i Svenska Dagbladet.