En text med emfatisk disposition börjar med det viktigaste och går sedan neråt i angelägenhetsgrad.

Tänk igenom hur du ska lägga upp texten innan du börjar skriva den. Oftast är det bäst att lägga det viktigaste först och med hjälp av typografin signalera för läsaren vad som är relevant.

Dispositionen av din text hör till det du behöver tänka på innan du börjar skriva. Det är viktigt för att du ska få en läsvänlig text som är anpassad till läsarens perspektiv.

Klassikern för nyhetsartiklar är den emfatiska dispositionen, som passar även för många andra texter. Det innebär att du börjar med det viktigaste först och sedan går neråt i angelägenhetsgrad – du kan tänka dig texten som en tratt.

Det anses att man började skriva så i dagstidningar för att redigeraren lätt skulle kunna stryka bakifrån i texten om den inte fick plats. Men det är också läsvänligt eftersom läsaren då direkt får veta vad artikeln handlar om.

Genom blickbeteendeforskning vet man också att läsarna många gånger inte läser hela texten. Om du lägger det viktigaste först ökar du sannolikheten för att läsaren tar till sig det, särskilt om du även lyfter fram det viktigaste i rubriker, ingresser och bildtexter, och använder dig av typografiska grepp som underrubriker och listor. Då signalerar du grafiskt och retoriskt vad som är relevant i texten.

Den emfatiska dispositionen kan modifieras så att du lyfter fram det väsentliga i inledningen och sedan återknyter till det i avslutningen med en slutkläm.

Andra sätt att disponera texten är

• tematisk disposition, indelning i olika teman
• kontrastiv disposition, uppställning i motsatser
• kronologisk disposition, i tidsföljd
• annan systematisk disposition, som orsak före verkan, helhet för detalj, åtgärd före resultat.

I längre texter kan du kombinera flera olika dispositioner, bara du ser till att det blir logiskt.

I dispositionen ingår även att dela in texten i stycken, avsnitt och kapitel. En vanlig rekommendation är att man inleder ett stycke med en så kallad kärnmening, en mening som sammanfattar vad stycket handlar om.

Slutligen kan man använda metatext, text som kommenterar texten, för att ytterligare tydliggöra samband och styra läsaren. Till exempel kan du i en längre text inleda varje avsnitt med att tala om för läsaren vad hen kommer att få läsa om i avsnittet. I en kortare text kan du göra som jag gjorde när jag inledde det här stycket: använda ord som slutligen, här nedan, som redan nämnts.

Tidigare inlägg och nyhetsbrev om hur du strukturerar din text

• Rutor för klarhet – inlägg från 20 juni 2012.
• Typografi för ökad läsbarhet – inlägg från 8 augusti 2012.
• Styckeindelning för ökad läsbarhet – inlägg från 21 september 2016.
• Text som kommenterar texten – Skrivbrevet från Evas skrivskola, 5/2019.

Mer läsning om disposition

• Myter och sanningar om läsning: Om samspelet mellan språk och bild i olika medier – bok av Jana Holsanova om hur modern blickbeteendeforskning visar hur man faktiskt läser. Bland annat står det om vikten av att använda typografin för att leda läsaren genom texten.
•  Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys ­– av Lennart Hellspong, professor i retorik vid Södertörns högskola, och Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet. Det här är en bok för den som är ambitiöst intresserad av textanalys, och det finns mycket att läsa om disposition här.