Ett klassiskt svenskt aprilskämt är att ge någon en aprilsedel som ska lura personen att gå ett dumt ärende. (Foto t.h.: Adobe Stock, illustration t.v.: AI-genererad i Ideogram)
Att luras första april är en gammal sed som förekommer i många länder. I Sverige har vi ägnat oss åt aprilskämt åtminstone sedan 1600-talet.
Aprils första dag bör du vara vaksam så att du inte blir lurad av dina barn, dina arbetskamrater eller ett nyhetsmedium. För det är dagen då vi narras april, det vill säga vi utsätter varandra för olika slags spratt – för vi förväntar oss att ett aprilskämt ska vara skojigt och lite lagom retsamt.
Bakgrunden till aprilskämtandet är oklart, men vårfester, karnevaler och liknande med inslag av retsamma och ironiska narranden har förekommit i flera kulturer. Det äldsta belägget för aprilskämt är troligen den franska poeten Eloy d’Amerval som 1508 skrev om poisson d’avril, aprilfisk.
I mitten av 1600-talet vet vi säkert att aprilskämten hade nått till Sverige. Då handlade det om att lura någon att gå dumma ärenden genom att ge den ett brev, en aprilsedel. En klassisk aprilsedel kan vara att skicka någon till apoteket för att köpa en synvinkel eller jagedum-piller.
Vill du hålla dig till traditionerna när du lurar någon utbrister du i den här klassiska ramsan när skämtet uppdagas:
April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill.
Ramsan verkar vara en översättning från den tyska ramsan:
April, April, ich kann dich narren wie ich will.
Dock med inslaget av fisken sill som snarare anknyter till den franska aprilfisken, eller så är den bara ett rim till april.
Det finns även ramsor som visar på att finns andra dagar för spratt, men första april är den mest gängse dagen för lurendrejerier:
Maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne/Mars, mars måne, jag kan lura dig till Skåne.
I engelsktalande länder brukar första april kallas April Fools’ Day eller All Fools’ Day, medan man på norska och danska säger aprilnarr – Aprilsnarr respektive Aprilsnar.
Redan från mitten av 1600-talet har det förekommit aprilskämt i tidningar, och i Sverige var det länge en tradition bland medierna. Ett av de mest klassiska aprilskämten var när Kjell Stensson 1962 lurade tv-tittarna att de skulle få färg-tv om de drog en nylonstrumpa över tv-apparaten.
Men i slutet av 1990-talet började det uppmärksammas att aprilskämt flög runt mellan länderna och ibland togs som riktiga nyheter – själv minns jag till exempel när jag sommaren 1997 var i Dublin och läste i en irländsk tidning att Stockholm skulle stänga tunnelbanan.
Det var naturligtvis inte sant, utan härrörde antagligen från ett aprilskämt i gratistidningen Metro, men det letade sig in i den irländska debatten om den spårväg som planerades i Dublin, Luas.
2017 bestämde sig flera stora svenska mediehus för att sluta med aprilskämt för att undvika att förknippas med falska nyheter, och idag är det nog framför allt i skolor, familjer och sociala medier som aprilskämten frodas.
Fler inlägg om aprilskämt och andra årstidshändelser
- Språkligt skämtande – inlägg från 2 april 2014, ett år då det skämtades friskt om språk första april.
- När är det vår? – inlägg från 30 april 2025.
- Vändpunkten vårdagjämning – inlägg från 20 mar 2019.
- Våfflans dag – inlägg från 25 mars 2015.
- Den glada påsken – inlägg från 20 mars 2013.
- Första maj – festdag med långa anor – inlägg från 1 maj 2024.
- Kristi himmelsfärdsdag inleder sommaren – inlägg från 18 maj 2022.
- Pollen – ett irriterande vårtecken – inlägg från 19 maj 2021.
- Sippa – en symbol för våren – inlägg från 15 april 2020.
- Alla inlägg om vårord.
- Alla inlägg om årstidsord.
Bok om årstidshändelser
- Årets ord – om årstider och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.
Mer om aprilskämt
- Wikipedias artikel om aprilskämt.
- Nordiska museet om första april.
- Institutet för språk och folkminnen, Isof, om första april.
- Ett inslag från SVT Blekinge om en del klassiska aprilskämt, bland annat om nylonstrumpan som skulle förvandla den svartvita tv-apparaten till en färg-tv.
- En insändare i Irish Times från 1997 som hänvisar till ryktet om att Stockholm skulle stänga tunnelbanan.
0 kommentarer