Det astro­nomiska uret i Prag, Orloj, från 1400-talet är världens äldsta funge­rande astro­nomiska ur. Det visar solens och månens faser, och den nedre tavlan är en kalender. (Foto: Adobe Stock)

Människan har sedan mycket lång tid använt sig av någon form av kalender, en tide­räkning där man delar upp tiden i mät­bara enheter i en ordnad följd, en kronologi.

När människan har struktur­erat upp sin till­varo tids­mässigt har hon använt sig av de himla­kroppar vi ser bäst från jorden: solen och månen. I de flesta kulturer är enheterna astro­nomiska: dygn, månad och år.

I en månkalender organi­seras året efter dygnet och den syno­diska månaden – tiden mellan två iden­tiska mån­faser, till exempel från när månen är ny till nästa gång den är ny.

Den islamiska tide­räkningen är ett exempel på en mån­kalender. Det islamiska året består av tolv månader på 29 eller 30 dagar, och efter­som ingen skott­månad används blir året lite kortare än sol­året. Det innebär att året för­skjuts över års­tiderna, och till exempel faste­månaden rama­dan in­faller vid olika årstider.

I en luni­solar­kalender ingår både den syno­diska månaden och det tropiska året, årstids­året, som är knutet till års­tiderna. Exempel på luni­solar­kalendrar är den baby­loniska, den gamla grekiska, den judiska samt den för­julianska romerska.

En lunisolar­kalender är dock kompli­cerad efter­som varken månad eller år består av ett helt antal dygn, och inte heller året består av ett helt antal månader. För att få ordning i sitt rike införde Julius Caesar år 46 f.v.t. en betyd­ligt enklare tide­räkning, den juli­anska kalendern.

Den julianska kalendern var en sol­kalender som bara byggde på sol­dygnet och det tropiska året, så månens faser hade ingen betyd­else för kalendern. För att kompen­sera att året var 365,25 dagar fick tre år i följd 365 dagar och vart fjärde år blev det ett skott­år på 366 dagar.

För att justera ytter­ligare för för­skjut­ningar mellan kalender­årets längd och det tropiska året in­fördes den grego­rianska kalen­dern där skott­dagen utgår varje sekel­årtal som inte är jämnt del­bart med 400. Den grego­rianska kalen­dern antogs av påven Gre­gorius XIII 1582, men det tog olika lång tid innan den infördes i olika länder.

Särskilt prote­stantiska länder dröjde, så Sverige bytte inte över till den så kallade nya stilen förrän 1753 då vi ute­slöt de sista 11 dagarna i feb­ruari. Det flyttade bland annat fram luci­anatten som tidigare låg på vinter­solståndet och fort­farande har rykte om sig som årets längsta natt.

Ryssland bytte först 1918 vilket inne­bär att Oktober­revolutionen 1917 enligt väst­europeisk tide­räkning ägde rum i novem­ber. Vissa orto­doxa kyrkor, bland annat den ryska, håller fort­farande kvar vid den juli­anska kalendern.

Det var romarna som började göra alma­nackor – en för­teckning över kalen­dern med infor­mation om vad som ska göras en viss tid. Med tiden har kalender inte bara blivit syno­nymt med tide­räkning utan även med almanacka.

Men den moderna använd­ningen av kalen­dern tänkte jag berätta om i nästa inlägg som kommer om fyra veckor – veckan är ytter­ligare en kalender­enhet, men den har ingen natur­lig period utan består av ett visst antal dygn.

Bok om årstidshändelser

• Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.

Fler inlägg om årets ord

• Kalender eller almanacka? – inlägg från 25 februari 2023.
• Klocka eller ur? – inlägg från 14 juni 2023.
• Månadernas namn kommer från romarna – inlägg från 6 september 2023.
• Olika sorters år – inlägg från 27 december 2023.
• Skottdagen skjuts in vid skottår – inlägg från 6 mars 2024.
• Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020.
• Vad betyder f.v.t.? – inlägg från 19 februari 2014.
• Vändpunkten vårdagjämning – inlägg från 20 mars 2019.
• Sommarsolståndet – den längsta dagen – inlägg från 12 juni 2019.
• Höstdagjämningen i skördetid – inlägg från 4 september 2019.
• Vintersolståndet mitt i vintern – inlägg från 25 december 2019.
• Alla inlägg om tideräkning.
• Alla inlägg om årets ord.

Mer läsning om kalender i betydelsen tideräkning

• Nationalencyklopedin, NE, har en artikel om kalender och en om tideräkning med länkar till artiklar om till exempel de olika kalendrarna.
• Även Wikipedia skriver om kalendern.