Är det i en kalender eller en almanacka du skriver in dina möten? Ja, idag är orden till viss del synonyma, men kalender har fortfarande en vidare betydelse.
Ordet kalender kommer från latinets calendae. Den ursprungliga betydelsen var en standard för ett system för tideräkning där tiden räknades i dagar och längre tidsperioder, en kronologi.
Kalender användes som synonym till tideräkning, så den gregorianska kalendern vi använder idag är samma sak som den gregorianska tideräkningen.
En almanacka är en förteckning över kalendern – den innehåller årets dagar, veckor och månader. Men den innehåller också andra fakta som helgdagar, namnsdagar, astronomiska händelser och liknande.
Äldre tiders svenska almanackor gav även upplysningar om historiska händelser, råd om vad vissa dagar var lämpliga för (till exempel åderlåtning eller skörd) och tips hur man skulle ta hand om sin hälsa. Det kunde också finnas förutsägelser om året, både rent allmänt och för den enskilda läsaren, i det senare fallet ibland i form av horoskop för olika stjärntecken.
Ordet almanacka kommer från latinets almanachus som i sig kommer från det grekiska alemenichiaka. Ursprunget till det grekiska är omstritt, men kan vara koptiskt eller arabiskt.
I Sverige började vi göra almanackor efter tysk förlaga under 1500-talet, och fram till 1700-talets mitt kunde vem som helst ge ut en almanacka. Från 1680-talet började man dock reglera innehållet allt mer, och mellan 1747 och 1972 hade Kungliga vetenskapsakademin ensamrätt på att ge ut almanackor.
Idag används kalender och almanacka synonymt – och min helt ovetenskapliga spaning är att kalender är det ord som oftast används idag. Ytterligare ett ord som blivit synonymt med de två andra är kalendarium, som ursprungligen avsåg den kronologiska uppställningen av årets dagar, antingen för sig eller som en del av almanackan.
Och det finns många sorters kalendrar. En väggalmanacka har ett uppslag för varje månad med en bild och en uppställning av månadens dagar. Planeringskalendrar finns i olika format, som fickalmanackor, men vi som är lite äldre minns tiden när alla som ville visa sig viktiga hade en Filofax som var så stor och tjock att den fick bäras som en mapp.
Idag använder nog de flesta en digital kalender, till exempel Outlook eller Google Calendar. Men i slutet av november kanske vi köper en julkalender, även kallad adventskalender, i papper där man öppnar en lucka per dag i december för att få se en bild med julanknytning.
Även julkalendrar har dock ändrat form och idag är det ofta chokladbitar, leksaker eller skönhetsprodukter i luckorna. Eller så är kalendern digital – det är vanligt att företag gör olika former av julkalendrar där man till exempel ger bort skrivtips, stickmönster eller fakta om naturen.
Fler inlägg om tideräkning och händelser i en almanacka
- Kalender för vår tideräkning – inlägg från 28 december 2022.
- Klocka eller ur? – inlägg från 14 juni 2023.
- Månadernas namn kommer från romarna – inlägg från 6 september 2023.
- Olika sorters år – inlägg från 27 december 2023.
- Skottdagen skjuts in vid skottår – inlägg från 6 mars 2024.
- Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020.
- Vad betyder f.v.t.? – inlägg från 19 februari 2014.
- Vändpunkten vårdagjämning – inlägg från 20 mars 2019.
- Sommarsolståndet – den längsta dagen – inlägg från 12 juni 2019.
- Höstdagjämningen i skördetid – inlägg från 4 september 2019.
- Vintersolståndet mitt i vintern – inlägg från 25 december 2019.
- Alla inlägg om tideräkning.
- Alla inlägg om årets ord.
Samlingar av julkalendrar
Under fem år gjorde jag digitala julkalendrar på olika teman – skrivtips, talesätt, liknelser, ordspråk respektive latinska uttryck – till mina sociala kanaler. Under det efterföljande året fortsatte jag med veckovisa inlägg på julkalenderns tema. Alla dessa inlägg finns samlade i e-böcker som du kan köpa i de stora nätbokhandlarna eller på min kursportal (billigast):
- Fasta fraser och skyltspråk – böcker från Evas skrivskola.
Mer att läsa om kalendrar och almanackor
- På svenska.se kan du söka i tre ordböcker samtidigt, SAOL (Svenska Akademiens ordlista), SO (Svensk ordbok) samt den historiska ordboken SAOB (Svenska Akademiens ordbok) på uppslagsorden kalender respektive almanacka.
- Nationalencyklopedin berättar om kalendrar och almanackor.
- Wikipedia berättar om kalendrar och almanackor – och Filofaxen.
0 kommentarer