En klämdag är inklämd mellan två lediga dagar, och annars klämmer vi till exempel med tvättklämmor och pappersklämmor (Foto: Adobe Stock (klämmorna), Michel Zbindel (kalendern)).
En klämdag är vi gärna lediga trots att det är en vardag – men står kläm för något hoptryckt eller snärtigt? Eller är det en slutkläm?
Klämdagarnas klämdag, det är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag eftersom den helgdagen alltid ligger på en torsdag. Den dagen är det av tradition ledigt i skolorna, och många som arbetar passar på att ta ut ledigt för att få en lång långhelg.
Eller så har arbetsplatsen en överenskommelse om att alla får ledigt, till exempel genom att man arbetar in tiden under övriga året. Ibland kan det vara reglerat i lokala kollektivavtal.
Men vad menas med en klämdag? Ja, det är en dag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag. Med undantag för fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag varierar det när klämdagarna infaller. Oftast handlar det om dagar mellan juldagar och lördag eller söndag, till exempel måndagen och fredagen om julafton infaller på en tisdag.
Ordet klämdag är belagt sedan 1964 enligt Svensk ordbok, men sajten Högtider och traditioner har hittat ett tidigare belägg då Aftonbladet 19 maj 1960 skrev att kontorsanställda skulle börja få lördagsledigt. Av citatet att döma hade ordet nog redan funnits i användning ett tag:
S.k. klämdag dvs. en dag som kommer i kläm mellan två helgledigheter, blir fridag efter stadskollegiets beslut i varje särskilt fall och behöver – i motsats till tidigare – inte inarbetas.
Under 1960-talet verkar ordet ha fått fäste medan man diskuterade huruvida klämdagar skulle vara lediga dagar eller inte.
Ordet har alltså bildats av det betydligt äldre ordet kläm, som använts sen mitten av 1700-talet, i betydelsen att något trycks ihop från två håll. Det har ofta negativa associationer, som att man bokstavligt får fingrarna i kläm eller bildligt hamnar i kläm i andras konflikt.
Men kläm kan också betyda snärt eller stuns, som att man spelar musik med fart och kläm, eller så avslutar man sin text med en snärtig slutkläm. Och får man kläm på något, då har man blivit bra på det.
Kläm kommer i sin tur av klämma, som kan vara ett verb med betydelsen trycka samman från två eller flera sidor, eller ett substantiv med betydelsen anordning för tillfällig sammanhållning av något. Vi försluter påsar med en klämma, sätter upp håret med en hårklämma eller så fäster vi tvätt på strecket med en tvättklämma.
Vi kan också bildligt hamna i en riktig klämma, och denna trängda situation finns belagd redan från 1505, medan klämma i betydelsen redskap har sitt tidigaste belägg 1642.
Men även om klämdagen är inklämd mellan lediga dagar tycker nog de flesta inte att det känns som att dagen kommer i kläm utan att den ger dem en möjlighet att klämma till med en långhelg.
Fler inlägg om kalenderdagar
- Kristi himmelsfärdsdag inleder sommaren – inlägg från 18 maj 2022.
- Kalender för vår tideräkning – inlägg från 28 december 2022.
- Kalender eller almanacka? – inlägg från 25 februari 2023.
- Skottdagen skjuts in vid skottår – inlägg från 6 mars 2024.
- Alla inlägg om kalenderord.
Bok om årstider
- Årets ord – om årstider och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.
Mer läsning om klämdag
- Klämdag i tre ordböcker – eller snarare två eftersom ordet inte fanns när artiklarna för K skrevs till Svenska Akademiens ordbok. Men Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok tar upp klämdag. Kläm respektive klämma finns dock i alla tre.
- Hur länge har ”klämdag” funnits i Sverige? – sajten Högtider och traditioner berättar om klämdagen, illustrerat av tidningsklipp från 1960- och 1970-talen.
- Nationalencyklopedin, NE, berättar om klämdag.
- Wikipedia berättar om klämdag.
0 kommentarer