Resultaten från Begriplig text

Begriplig text

Projektet Begriplig text har iden­ti­fi­erat 19 fak­torer som kan under­lätta läs­ningen för dem som har läs­svårig­heter.

Tydliga rub­riker, punkt­listor och blank­rad mellan stycken – det är några grepp som under­lättar läs­ningen för dem med läs­svårig­heter. Och antag­ligen för dina övriga läsare också.

I mitten av juni hade pro­jektet Begriplig text sitt slut­seminarium där man pre­sen­terade resul­taten av tre års under­sökningar av vad som gör en text mer lätt­läst för per­soner med läs­svårig­heter.

Projektet har haft ett tjugo­tal del­tagare med olika typer av funktions­nedsättningar som dys­lexi, afasi, adhd, autism och utvecklings­störning som har ana­lyserat och dis­kuterat vad som gör texter lätta eller svåra för dem. Deras läs­ning har även mätts med ögon­rörelse­kamera.

Utöver det har pro­jektet träffat ytter­ligare drygt 100 personer landet runt och ungefär 500 svarade på en en­kät om vad de tyckte var lätt res­pek­tive svårt i texter.

Efter­som det finns väl­digt lite forsk­ning om så kallade lätt­lästa texter har de här under­sökningarna gett värde­fulla bidrag till hur vi ska få fler att kunna till­godo­göra sig infor­mation – ytterst en demokrati­fråga.

– Den viktigaste in­sikten från pro­jektet var att alla läser på lite olika sätt och har olika behov, sa Ester Hed­berg, projekt­ledare.

Men under pro­jektets gång lyckades man ändå ringa in 19 olika fak­torer som är vik­tiga att tänka på när man skriver en text som ska vara extra lätt att förstå. Vilka som är viktigast vari­erar mellan per­sonliga pre­ferenser och typer av läs­svårig­heter, men tre punkter kom i topp för de flesta:

  • Rubriker
  • Punktlistor
  • Mellanrum mellan stycken

De projekt­deltagare som var med i seminariets panel tyckte även att det är bra om bok­stäverna är stora, rad­avståndet är stort och att texten in­leds med en samman­fattning så att man kan av­göra om den är intres­sant nog att läsas i sin hel­het.

Fakta­rutor eller samman­fattningar vid sidan av texten upp­skattades också, medan för­kort­ningar och av­stav­ningar inte var popu­lärt. Det som man inom text­forsk­ningen kallar för multi­modal text under­lättar också: bilder eller symboler, filmer och upp­läst text.

Det intres­santa är att många av de 19 punkt­erna är den typen av skriv­råd man brukar ge all­mänt för den som vill skriva be­grip­ligt. Du kan alltså nå även många med läs­svårig­heter om du tänker på att ha en luftig design, genom­tänkta rub­riker, fakta­rutor, punkt­listor etc.

Ännu fler når du om du pub­licerar texten digi­talt med möj­lig­het till an­passningar av tecken­snitt, upp­läsning av texten och lik­nande. Använd också webbens möj­lig­heter genom att till exem­pel ha en in­ledande samman­fattning på en sida och en länk till ytter­ligare en sida för den som vill läsa mer.

Det jag saknade under semi­nariet var lite mer djup­gående dis­kussioner om text­ernas inne­håll och struk­tur – det som man från annan text­forskning vet spelar allra störst roll för begrip­lig­heten. För det är som Mats Jans­son från Autism- och Asperger­förbundet sa:

– Det spelar ingen roll vilket typ­snitt man an­vänder om man skriver ”er­sättning ut­går”.

Tidigare inlägg om att skriva begripligt

Mer om projektet Begriplig text

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/spraknyheter/resultaten-fran-begriplig-text/

Lämna ett svar

Din e-postadress blir inte offentlig.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.