Projektet Begriplig text har identifierat 19 faktorer som kan underlätta läsningen för dem som har lässvårigheter.
Tydliga rubriker, punktlistor och blankrad mellan stycken – det är några grepp som underlättar läsningen för dem med lässvårigheter. Och antagligen för dina övriga läsare också.
I mitten av juni hade projektet Begriplig text sitt slutseminarium där man presenterade resultaten av tre års undersökningar av vad som gör en text mer lättläst för personer med lässvårigheter.
Projektet har haft ett tjugotal deltagare med olika typer av funktionsnedsättningar som dyslexi, afasi, adhd, autism och utvecklingsstörning som har analyserat och diskuterat vad som gör texter lätta eller svåra för dem. Deras läsning har även mätts med ögonrörelsekamera.
Utöver det har projektet träffat ytterligare drygt 100 personer landet runt och ungefär 500 svarade på en enkät om vad de tyckte var lätt respektive svårt i texter.
Eftersom det finns väldigt lite forskning om så kallade lättlästa texter har de här undersökningarna gett värdefulla bidrag till hur vi ska få fler att kunna tillgodogöra sig information – ytterst en demokratifråga.
– Den viktigaste insikten från projektet var att alla läser på lite olika sätt och har olika behov, sa Ester Hedberg, projektledare.
Men under projektets gång lyckades man ändå ringa in 19 olika faktorer som är viktiga att tänka på när man skriver en text som ska vara extra lätt att förstå. Vilka som är viktigast varierar mellan personliga preferenser och typer av lässvårigheter, men tre punkter kom i topp för de flesta:
- Rubriker
- Punktlistor
- Mellanrum mellan stycken
De projektdeltagare som var med i seminariets panel tyckte även att det är bra om bokstäverna är stora, radavståndet är stort och att texten inleds med en sammanfattning så att man kan avgöra om den är intressant nog att läsas i sin helhet.
Faktarutor eller sammanfattningar vid sidan av texten uppskattades också, medan förkortningar och avstavningar inte var populärt. Det som man inom textforskningen kallar för multimodal text underlättar också: bilder eller symboler, filmer och uppläst text.
Det intressanta är att många av de 19 punkterna är den typen av skrivråd man brukar ge allmänt för den som vill skriva begripligt. Du kan alltså nå även många med lässvårigheter om du tänker på att ha en luftig design, genomtänkta rubriker, faktarutor, punktlistor etc.
Ännu fler når du om du publicerar texten digitalt med möjlighet till anpassningar av teckensnitt, uppläsning av texten och liknande. Använd också webbens möjligheter genom att till exempel ha en inledande sammanfattning på en sida och en länk till ytterligare en sida för den som vill läsa mer.
Det jag saknade under seminariet var lite mer djupgående diskussioner om texternas innehåll och struktur – det som man från annan textforskning vet spelar allra störst roll för begripligheten. För det är som Mats Jansson från Autism- och Aspergerförbundet sa:
– Det spelar ingen roll vilket typsnitt man använder om man skriver ”ersättning utgår”.
Tidigare inlägg om att skriva begripligt
- Vem är det jag skriver för?– inlägg från 21 mars 2012.
- Befolkning ger begripligare text– inlägg från 4 april 2012.
- Rutor för klarhet– inlägg från 20 juni 2012.
- Typografi för ökad läsbarhet– inlägg från 8 augusti 2012.
- Håll dig till textens genre– inlägg från 20 januari 2016.
- Styckeindelning för ökad läsbarhet– inlägg från 21 september 2016.
- Konkretisera din abstrakta text– inlägg från 20 september 2017.
- Det viktigaste först– inlägg från 23 augusti 2017.
Mer om projektet Begriplig text
- Begriplig text – projektets webbplats.
- Lättläst text – Rikstermbankens definition på lättläst text.
- Resultaten från Begriplig text – film från slutseminariet där resultaten presenterades.
- En skrift från Begriplig text med 19 råd för att skriva begripligt (tillagt 220209).
0 kommentarer
Trackbacks/Pingbacks