Kommatering – att hantera kommatecken

Kommatecknet är litet, vanligt – och komplicerat. Trots att grundregeln idag är att sätta ut kommatecken där vi naturligt gör paus blir det ofta fel, fel som hackar upp läsningen och stör läsflytet.

Kommatecknet är ett skiljetecken som tyvärr inte får så mycket uppmärksamhet. För det används ofta fel, och istället för att underlätta läsningen blir då kommatecknet störande.

Kommat ska hjälpa oss att förstå hur vi ska läsa texten. Det markerar en avgränsning inne i meningen och signalerar paus, och det ska stå mellan delar i meningen som är relativt fristående. Men var sparsam med det! Det vanligaste kommateringsfelet är faktiskt överanvändning, vilket styckar upp texten och stör läsflytet.

I viss mån är kommateringen en bedömningsfråga, men det finns några regler för när kommatecken ska användas som du alltid ska följa:

  • Mellan led i uppräkningar: Lisa, Anna, Kalle och Pelle gick till skolan en vinterdag. Även mellan adjektiv om kommat kan ersättas med och: De gick på en bred, välplogad trottoar.
  • Mellan samordnade fullständiga huvudsatser, och då sätts kommat ut före den samordnande konjunktionen och, men, eller med flera: Lisa och Anna hade mössor på sig, men Kalle och Pelle gick barhuvade. Kommatecknet kan dock utelämnas i kortare meningar om det inte behövs av tydlighetsskäl.
  • Vid samordningar med dels … dels, ju … desto, än … än, ömsom … ömsom: Pojkarna tyckte dels att det var för varmt för mössa, dels att mössan plattade till frisyren.
  • Som avgränsning vid vissa korta, fristående fraser: Hu, det är kallt om öronen! Eller: – Jag tycker att det är dumt av er att inte ha mössa, sa Lisa. Eller: Tyvärr, mössa passar inte på mitt huvud.
  • På båda sidor om parentetiska (icke nödvändiga) inskott: Innan barnen kom fram till skolan var, som man kunde ha väntat sig, pojkarnas öron röda.
  • Mellan huvudsatser som inte har något samordnande ord, så kallad satsradning: Öronen var röda, pojkarna var ändå nöjda.

Det finns också några regler för när kommatecken inte ska användas:

  • Före nödvändiga bisatser, det vill säga bisatser som krävs för att meningen ska bli fullständig: Pelle sa att hans öron inte alls var kalla.
  • När två samordnade satser har en gemensam satsdel: Lisa gick till skolan på morgonen och gick hem på eftermiddagen.
  • När två bisatser samordnas: Kalle tyckte att hans mössa var ful och att Lisas var snygg.

Om en mening innehåller både huvudsats och bisats bör man tillämpa tydlighetskravet. Är meningen lång kan man sätta ut ett kommatecken mellan satserna, särskilt om bisatsen inleder: När flickorna och pojkarna äntligen kom fram till skolan efter att ha gått så länge i kylan, var de så kalla att de knappt fick av sig ytterkläderna.

Tycker du att det är krångligt? Prova att läsa din text högt och se var du gör naturliga pauser. Där passar det ofta med komma.

Läs mer om kommatering

  • Tydligt med kommat på rätta stället – krönika av Ingrid H Fredriksson, språkvårdare på Sydsvenskan och Helsingsborgs Dagblad. (struket 180215 eftersom krönikan flyttats innanför betalvägg)

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/tips-och-rad/kommatering-att-hantera-kommatecken/

2 kommentarer

    • Hans Strömbäck on 2018-03-29 at 13:28
    • Svara

    Hej, jag fick lära mig i skolan att om man använder ‘och’ så ska det inte vara kommatecken innan ‘och’.. Är detta fel?
    Ser i denna artikel att du har kommatecken innan ‘och’ på alla ställen där du använt dig av ordet ‘och’, detta gjorde mig lite konfunderad.
    Mvh Hans

    1. Antagligen gick du i skolan under en tid då man inte lärde ut den tydlighetskommatering vi använder idag. Idag ska du sätta ut kommatecken mellan fullständiga huvudsatser som samordnas med samordnande konjunktioner som “och”, “men”, “eller”. Det står i andra punkten och jag skickade dessutom ut ett nyhetsbrev igår som handlade om det och som du kan läsa här: https://mailchi.mp/8c88998e161d/evas-skrivskola-4-2018

      Eftersom språk hela tiden är under förändring och rekommendationer anpassas efter detta bör man inte hålla fast vid vad man en gång i tiden lärde sig i skolan. Idag har vi flera normerande verk för det svenska skriftspråket, varav det två viktigaste – Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och Svenska skrivregler – uppdateras tämligen ofta. Och de allra senaste rekommendationerna hittar du på Språkrådets sajt, i Frågelådan: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html

      Kolla också gärna föreläsningen av Siv Strömquist som jag länkar till ovan, hon beskriver det väldigt bra och är verkligen en auktoritet när det kommer till skiljetecken.

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.