Terminologi och klarspråk

Terminologi

Vilka termer ska du välja för att din text ska bli tydlig och begriplig?

Terminologi kan verka som något för den som skriver fack­språkligt, men vilka termer man an­vänder är av­görande för om en text ska bli begrip­lig.

Språkrådet håller varje år i samband med inter­nationella klarspråks­dagen ett semi­narium och i år var temat terminologi och klarspråk. Ett ämne som föll sig natur­ligt efter­som Språk­rådet har tagit över delar av det arbete som det numera ned­lagda Terminologi­centrum TNC tidigare ut­förde.

Sedan ett år har Språkrådet två termino­loger an­ställda som har som upp­drag att arbeta med terminologi­frågor i offent­lig verk­samhet med målet att hjälpa myndig­heter att få fram så begrip­lig och tyd­lig informa­tion som möj­ligt.

För terminologi hör i allra högsta grad tätt samman med klar­språk. Dels behöver även fack­experter texter som är väl­skrivna och mottagar­anpassade, dels används terminologi  också i texter som riktar sig till andra än fack­experterna.

För termer används i alla möj­liga slags texter. Om du ska förstå reg­lerna för sjuk­peng eller skatte­avdrag behöver du till exempel förstå betydel­sen av termer som SGI eller avdrags­gill.

Att arbeta med terminologin handlar om att välja vilka termer man ska an­vända för att be­nämna de före­teelser man kommuni­cerar om. Om de an­ställda an­vänder olika termer för samma före­teelse kan texterna bli väldigt otyd­liga för mot­tagaren. Man måste också ana­lysera vilka termer som mot­tagaren kan för­väntas för­stå och vilka som behöver för­klaras.

EU-kommissionen är en stor­spelare inom terminologi­frågor efter­som den är först ut i lagstiftnings­kedjan och texterna ofta inne­håller fack­termer. Lena Olofsson-Piras, språk­lig hand­läggare vid EU-kommissionens represen­tation i Sverige, be­rättade om hur svenska termer skapas i EU-kommissionen. Över­sättare och termino­loger arbetar tätt till­sammans för att se till att terminologin är konse­kvent, och att man an­vänder eta­blerad terminologi när det finns.

Ylva Byrman, universitets­adjunkt i svenska vid Göte­borgs univer­sitet, be­rättade om ett på­gående forsknings­projekt om terminologi­arbete. Några slut­satser som kan dras är att terminologi­arbete tar lång tid och att dis­kussionerna ofta spårar ur i ut­vikningar där termino­logen får agera som en slags vall­hund av de övriga expert­erna. Men del­tagarna lär sig också mycket under arbetets gång.

Dock handlade allt det här om terminologi­arbete i den offent­liga sektorn. TNC arbetade även mot den privata sektorn och vem an­svarar för det nu? Ja, några före detta TNC-anställda har startat den ideella för­eningen Terminologi­främjandet för att stärka terminologins roll, och den kanske kommer att kunna vara ett stöd för närings­livet.

Men inte är det som när det fanns nio heltids­tjänster på TNC som arbetade med terminologin i Sverige.

Tidigare inlägg om Terminologicentrum TNC

Hösten 2014 la den då­varande regeringen fram ett för­slag om att dra in TNC:s stats­bidrag, vilket i prin­cip skulle inne­bära en ned­läggning. Den gången räddades dock TNC av att opposi­tionens budget antogs.

Mer att läsa om terminologi

  • Fackspråk och terminologi – Språkrådets webbsidor om terminologiarbete.
  • Terminologifrämjandet – den ideella föreningen för terminologi och fackspråk.
  • Vad hände med TNC? – på Terminologifrämjandets sajt finns en redogörelse om hur det gick till när TNC lades ner, samt länkar till ytterligare beskrivningar av händelseförloppet.

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/spraknyheter/terminologi-och-klarsprak/

Lämna ett svar

Din e-postadress blir inte offentlig.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.