Jultomten, gårdstomten och tomtenissarna

Jultomte av Jenny Nyström

Jultidnings­omslag av Jenny Ny­ström från 1904, med en tomte med gårds­tomtens gråa arbets­kläder men jul­tomtens giv­milda sinne­lag.

Nu kommer snart tomten – men varför kallar vi honom tomten när han i andra länder heter Niko­laus? Och vilka är nissarna och vart tog jul­bocken vägen?

Som med så många av de tradi­tioner vi tycker är så vik­tiga är jul­tomten en rela­tivt ny före­teelse i Sverige. Och som de flesta tradi­tioner har jul­tomten rötter från flera länder som del­vis går in i var­andra.

Själva ordet tomte här­stammar från ordet tomt, bygg­platsen för ett hus och en gård. I svenska gårdar fanns det en gårds­tomte som rådde över gården och som man be­hövde hålla sig väl med. Det var en vresig liten typ, som för­väntade sig gåvor och be­löningar året om – men gärna något extra till jul. Kanske tomte­gröt? Gårds­tomten åt gärna gröt, helst med en smör­klick på, och hans gröt lever kvar i vårt jul­bords ris­gryns­gröt och ris à la Malta.

Men hur blev den vresiga lilla grå­klädda gårds­tomten som höll ord­ning, över­vakade så att gårds­folket arbetade flitigt och krävde gåvor till sig själv förvandlad till en stor, tjock man som kör ren­släde och frågar efter snälla barn?

De två tomtarna har faktiskt inte så mycket gemen­samt. Gårds­tomten har funnits i Sverige åt­min­stone sen medel­tiden, kanske ännu längre, medan jul­tomten kom hit först på 1800-talet. Han var inspi­rerad av Niko­laus, en osjälvisk och giv­mild biskop från Myra (i dagens Turkiet), ett popu­lärt hel­gon som via holländska ut­vandrare tog svängen över USA.

I USA blev den holländska Sinter­klaas till Santa Claus. Coca Cola och Walt Disney hjälptes åt att kommer­sialisera honom och julen, vilket bland annat inne­bar att han ikläddes stor mage, vitt skägg och röd rock med vit päls­kant.

I Sverige blev den giv­milda, tjocka jul­tomten popu­lariserad under senare hälf­ten av 1800-talet av svenska för­fattare och konst­närer, främst Viktor Ryd­berg och Jenny Ny­ström. Jul­tomten är en rätt mys­tisk person som i många länder lämnar jul­klappar till barnen i smyg, men i Sverige brukar han hälsa på och dela ut klapp­arna.

Det är en upp­gift han över­tagit från jul­bocken. Från början var jul­bocken ett upp­tåg med ung­domar som drog runt mellan gård­arna i jule­tid med en i säll­skapet ut­klädd till jul­bock. Som tack för sång och skämt fick de gåvor i ut­byte. Men när jul­klappen dök upp i Sverige under 1700-talet tog jul­bocken rollen som klapp­utdelare.

Gårdstomten lever kvar i jul­tomtens nu­tida med­hjälpare, tomte­nissarna. För gårds­tomten kallades också nissen, från namnet Nisse som är en smek­form till Nils som i sin tur är en bi­form till –  Niko­laus.

Tomt­ar­na har gett många språk­liga ut­tryck i svenska tale­sätt som tomtar på loftet, ha tomtebo­lycka, vara en riktig hus­tomte, tomta runt hemma. Vill du be­nämna dem korrekt skriver du jul­tomten, tomten, nissen med in­ledande gemen så länge det inte är egen­namn: vi fick besök av jul­tomten Niko­laus och gårds­tomten Nisse.

God jul!

Läs mer om högtids­dagar

Snabba skrivtips om stor och liten bokstav från Evas skrivskola

Läs mer om tomte­ord

  • Christmas gift-bringers of Europe – Jakub Marian har många roliga kartor över språk och annat spännande. Här är en karta över vad jul­tomten kallas i Europas länder.
  • Hur kom jul­tomten till Sverige? – Insti­tutet för språk och folk­minnen berättar den svenska jul­tomtens historia.
  • Tid för tomtegröt – Insti­tutet för språk och folk­minnen berättar om tomte­grötens bak­grund.
  • Gårdstomte och jultomte – Insti­tutet för språk och folk­minnen klar­gör skill­nad­erna mellan dessa två klassiska svenska tomtar.
  • Tomtegubben i folktron – en närmare presen­tation av gårds­tomten av Insti­tutet för språk och folk­minnen.
  • Niklas, Nils och Nisse – Insti­tutet för språk och folk­minnen be­rättar om namnen Nik­las, Nils och Nisse som har sitt ur­sprung från jul­tomtens ur­fader sankt Niko­laus och åter­finns som be­nämning på den gamla svenska gårds­tomten, nissen.
  • Jultomtens företrädare – Insti­tutet för språk och folk­minnen berättar jul­bockens historia.
  • Har du tomtar på loftet? – Insti­tutet för språk och folk­minnen berättar om tale­sätt med tomte­anknytning.
  • Julafton – Nord­iska museet be­rättar om tradi­tionerna runt jul­afton och var­för det blev årets hög­tid­ligaste stund i det svenska bonde­samhället.

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/kalenderdagar/jultomten-gardstomten-och-tomtenissarna/

Lämna ett svar

Din e-postadress blir inte offentlig.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.