Redan tidig medel­tid blev Staffan med sina fålar eller vid tupp­undret populära konstmotiv, och det har hållit i sig till modern tid. Till vänster: För­studie till Märta Måås-Fjetter­ströms bild­väv Staffan stalledräng, överst till höger: mål­ning från Däde­sjö kyrka, nederst till höger: del av altar­front från Brodde­torp kyrka som visar tupp­undret.

Vi sjunger många versioner av Staffan stalledräng, men vad vet vi om honom – mer än att hans femte fåle som han rider själv uppå är apelgrå?

Enligt Apostla­gärningarna i Bibeln blev Stefanos, en av de lärjungar som anslöt efter Jesus död, den första kristna martyren när han stenades till döds cirka 35 år f.v.t. Han utsågs till skydds­helgon och blev som sådan så populär att det skapades legender kring honom.

En av dessa berättar att han under jul­natten såg Betlehems­stjärnan och berättade om den för kung Herodes som vägrade tro honom, om inte den stekta tupp som låg på Herodes frukost­bord reste sig upp och gol – vilket den förstås gjorde.

Tuppundret blev upptakten till Herodes anmaning att döda alla gosse­barn, och enligt den här legenden stenades Stefan till döds redan då. För att riktigt för7­virra historien blev Stefan i det medel­tida Skandinavien en Staffan som vattnade Herodes hästar, varav en vägrade dricka när den såg Betlehems­stjärnan spegla sig i vattnet.

Sankt Stefans helgon­dag är 26 december, och det finns en mängd traditioner i olika kristna länder som anknyter till legenderna. I Sverige var dock befolk­ningen till stora delar ännu inte kristen när vi nåddes av Stefans­legenderna.

Den kristna kopp­lingen till de svenska staffans­traditionerna är inte heller särskilt stark, utan det verkar vara med Sankt Stefan som med Sankta Lucia – hon har egent­ligen inget att göra med det gamla svenska lusse­firandet mer än att hennes helgon­dag är den 13 december som fram till att vi bytte till den gregori­anska kalendern 1753 var årets mörkaste dag.

Att Staffan vattnar sina hästar, det vill säga ger dem vatten, hänger troligen ihop med hästens centrala plats i den forn­nordiska kulturen och att man under julen visade sina hästar särskild omsorg.

Under århundrandena utvecklades tradi­tioner med staffans­ritter eller staffans­skeden på annan­dagen, som inne­bar att unga män red ikapp till gårdar i grann­skapet. Alter­nativt vandrade de runt med en stjärna eller iklädda stjärn­symboler i staffans­sjungning – och framåt slutet av 1800-talet blandades de ihop med tretton­dagens tre vise män och fick plats i lucia­tågen som stjärn­gossar.

Som förstås sjunger Staffan stalle­dräng – en sång som finns i otaliga versioner och fort­farande sjungs i de flesta lucia­tåg. Dessa avslöjar i sig den svaga kopp­lingen mellan staffans­traditionerna och kristen­domen.

För även om Staffan ibland jagar i skogen och det finns varianter om tupp­undret handlar de mest kända versionerna huvud­sak­ligen om svenskt jul­firande i mörk mid­vinter, där staffans­ritterna gör sig påminda med om­kvädet gossar låt oss lustiga vara. I några versioner glimtar Betlehems­stjärnan till i frasen allt för den ljusa stjärnan, men annars ligger ton­vikten på Staffans fem fålar.

Fåle är ett ålder­domligt ord för ung­häst, och av visorna får vi veta att två av fålarna voro röda, två voro vita, och den femte, den som Staffan rider själv uppå, den är apelgrå.

En apelkastad häst har ring­formiga ljusa eller mörka fläckar, som syns extra tydligt om det är en skimmel (en häst med ljus päls och mörkt skinn), och apel – äppelträd – refererar till att fläckarna påminner om äpplen.

Det är svårt att hitta några belägg för att apel­grå hästar hade en särskild status i bonde­samhället, men i visan är det helt klart Staffans favorit. Och kanske blev  den apel­grå för att en av hästarna skulle sär­skilja sig från de andra – liksom den i legenden som såg Betlehems­stjärnan spegla sig i vattnet.

Mer av mig om jul

Bok om årstidshändelser

• Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.

Fler inlägg om högtidsdagar

• Advent inleder julen – inlägg från 29 november 2023.
• Lucia i mörker och ljus – inlägg från 9 december 2015.
• Vintersolståndet mitt i vintern – inlägg från 25 december 2019.
• Jultomten, gårdstomten och tomtenissarna – inlägg från 19 december 2018.
• Varför ger vi julklappar? – inlägg från 11 december 2024.
• Jul – ett ord med långa traditioner – inlägg från 20 december 2017.
• Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020.
• Trettondagen – de tre kungarnas dag – inlägg från 10 januari 2024.
• Tjugondag Knut kastas granen ut – inlägg från 8 januari 2025.
• Alla inlägg om dagar förknippade med högtider.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Lucia med stor eller liten bokstav.
• Korrekta julhälsningar.

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Skriv korrekta julhälsningar, nr 13/2018.

Mer läsning om Staffan stalledräng

• Wikipedia om Staffan stalledräng.
• Historiska museet om Staffan stalledräng.
• Institutet för språk och folkminnen, Isof, berättar om annandag jul och Stefan.

Bildkällor

• Förstudie till bildväv Staffan Stalledräng av Märta Måås-Fjetterström, Röhsska museet: Josefink, CC BY-SA 4.0 <https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0>, via Wikimedia Commons

• Dädesjö gamla kyrka: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5 <https://creativecommons.org/licenses/by/2.5>, via Wikimedia Commons

• Del av Antemensale, från Broddetorp, Västergötland: Hildebrand, Gabriel, Historiska museet (CC BY 4.0)