Ordet sommarlov ger associationer till lång ledighet och många bad. (Foto: Adobe Stock)
Sommarlov var från början en tid då barnen fick lov att vara lediga från skolan för att arbeta i jordbruket. Idag är läsårets längsta ledighet fylld av fritid – och kanske alltför lång.
Ordet sommarlov ger dig kanske associationer till en ledighet som känns oändlig, lata dagar i solen, bad i ljumma sjöar. Men det långa sommarlovet har sitt ursprung i bondesamhället, och då var tanken inte alls att skolbarnen skulle vila upp sig.
Tvärtom fick de tillåtelse att vara lediga från skolan för att de behövdes i skördearbetet. Ordet lov för ledighet kommer från betydelsen tillåtelse, alltså att få vara borta från undervisning. Lov har använts i den här betydelsen sen 1600-talet, liksom synonymen ferie. Den har lånats in från latinets feriæ, som betyder högtidsdagar.
I Sverige infördes obligatorisk skolundervisning med folkskolans införande 1842, och då anpassade man läsåret efter bondesamhällets årstidsbundna arbete. Även höstlovet var ursprungligen ett arbetslov, på många ställen kallat potatislovet eftersom barnen fick ledigt för att hjälpa till med potatisskörden. Och sportlovet var ett kokslov, infört krigsvintern 1940 då man vill spara på det ransonerade bränslet koks.
Skolans lov lever kvar, men är nu förknippade med fritid. Sommarlovet är fortfarande långt, cirka tio veckor, från mitten av juni till mitten av augusti. Att barnen är lediga på sina lov idag innebär dock inte att deras föräldrar är det.
För den där föreställningen att svenska barn springer omkring med smultronstrån på landet hela sommarloven passar inte särskilt väl in på de flestas verklighet.
I verkligheten har många föräldrar bara fem veckors semester som de på något vis ska matcha med skolbarnens cirka femton lovveckor över året. Det innebär att många skolbarn spenderar en stor del av sommarlovet på skolan eftersom det är där fritidshemmen finns. Alla har inte möjligheten att fylla ut barnens långa lov med läger eller vistelser hos mor- och farföräldrar.
Att skolbarn har ledigt så mycket mer än sina vårdnadshavare diskuteras märkligt nog inte särskilt mycket. Däremot har det under senare år varit en viss debatt om att sommarlovets längd påverkar skolresultaten.
En forskningsstudie visade till exempel att barn i förskoleklass och ettan har ett sämre ordförråd efter sommarlovet än precis före, och vid höstterminens slut har de inte mer än tagit igen det tappet. Det har även gjorts andra studier om matematik och läsning som visar liknande tapp under sommarlovet – och mest hos barn från resurssvaga hem.
Det är inte utan att man funderar på om det inte är dags att anpassa sommarlovet till den tid vi lever i istället för efter ett bondesamhälle vi lämnade för länge sedan.
Fler inlägg om sommar och årstidsord
- Semester – ett ord med motsatta betydelser – inlägg från 4 juli 2018.
- Sommarlov – från arbete till fritid – inlägg från 8 juli 2020.
- Sommar, sommar, sommar … – inlägg från 13 juli 2022.
- Sommarsolståndet – den längsta dagen – inlägg från 12 juni 2019.
- Majstång i juni – inlägg från 17 juni 2015.
- Sommarplågan mygg – inlägg från 14 juli 2021.
- Andra inlägg om dagar förknippade med händelser i kalendern.
Läs mer om sommarlov
- Skolavslutning och sommarlov – Institutet för språk och folkminnen, där Språkrådet ingår, berättar om orden som vi förknippar med ledighet (längst ner på sidan står även språkligt om orden lov och ferie).
- Sommarlov – Wikipedia berättar om detta lov i Sverige och i andra länder.
- Skollov och fritid – Stockholmskällan berättar om lov och fritid i Stockholm.
- Sommarlov – hur påverkar det egentligen elevernas utveckling? – artikel om en forskningsstudie om hur sommarlovet påverkar skolbarnens ordförrådsutveckling.
0 kommentarer
Trackbacks/Pingbacks