Semes­ter är nog ett favorit­ord för många svenskar, med associa­tioner till ledig­het, vila och nöjen. Men hur blev det ett ord för ledig­het i svenskan när det har mot­satt be­tydelse i andra språk?

Att arbets­tagare skulle ha lag­fäst rätt till ledig­het var en tanke som slog igenom på 1930-talet. I Sverige infördes semester­lagen 1938, som gav arbets­tagare rätt till två veckors ledig­het vilket med åren har växt till fem veckor.

In­förandet av lag­stadgad rätt till semes­ter innebar också en rad nya samman­sätt­ningar kopp­lade till före­teelsen: semester­dagar, semester­år, in­tjänande­år, semester­ersättning, semester­firare och industri­semester. För att inte tala om semester­rätt, ett vackert ord för dem som om­fattas av det.

För den lag­stadgade rätten gäller bara arbets­tagare. Anställs du till­fälligt för arbete i högst 60 timmar är du undan­tagen rätten till semester­ledighet (ytter­ligare en trev­lig samman­sättning). Lik­som om du är arbets­lös, sjuk­skriven eller egen­företagare.

Men även utan att ha semester­rätt kan man om­fattas av den andra be­tydelse som ordet semes­ter har fått, näm­ligen det man ofta gör på semes­tern: reser bort. Skol­barn har till exempel inte semes­ter från skolan utan lov, men på lovet kanske de åker på utlands­semester med sina för­äldrar.

I landet de åker till kan det dock vara stor risk att semes­ter har en helt mot­satt be­tydelse. Ordet används näm­ligen i bortåt trettio språk, men det är bara i Sverige som det betyder ledig­het eller resa. I andra språk be­tyder det ofta en skol­termin, ett halvt läs­år eller ett halv­år.

Hur blev det så här? Ja, ordet kommer från det latinska semestris som be­tyder något som varar i sex månader, från sex (sex) och mensis (månad). I det forn­tida Rom fick man ha vissa äm­beten i just sex månader, och det är tro­ligen or­saken till att ordet på andra språk har kommit att be­tyda skol­termin.

I Frank­rike an­vändes ordet semestre på 1700-talet för en sex månaders tjänst­ledighet för mili­tärer. Tro­ligen har ordet lånats in i svenskan via försvars­makten och sedan spritts till andra verk­samheter.

Detta trots att våra lag­stadgade ledig­heter är långt ifrån ett halv­år långa. För det vore väl något!

Fler inlägg om årstidshändelser

• Majstång i juni – inlägg från 17 juni 2015.
• Sommarsolståndet – den längsta dagen – inlägg från 12 juni 2019.
• Sommarlov – från arbete till fritid – inlägg från 8 juli 2020.
• Sommar, sommar, sommar … – inlägg från 13 juli 2022.
• Sommarplågan mygg – inlägg från 14 juli 2021.
• Fler in­­lägg om ord för­­knippade med hän­del­ser i alma­nackan.

Läs mer om semester

• Semester som sök­ning i de tre ord­böckerna SAOL, SO och SAOB på svenska.se.
• Semester – artikel i Wiki­pedia.
• Semester – artikel i NE, väldigt kort­fattad om du inte är abonnent, men då är den desto ut­för­ligare.
• På andra språk är semester en tid då man inte har lov – Anna-Malin Karlsson, pro­fessor i svenska vid Uppsala univer­sitet, skriver i Svenska Dag­bladet om somriga ledighets­ord.
• Språkkrönika: Vem får vara faster nu för tiden? – språk­konsulten Hanna Lund­quist bloggar om ords ety­mologiska be­tydelser, bland annat ordet semester.