Engelskspråkig undervisning riskerar att bli en större förlust än vinst.
Undervisning på engelska i svenska skolor ger bara marginellt bättre engelskkunskaper, medan svenskan försämras. Det är ett av flera tecken på att elever behöver få utveckla sitt starkaste språk i skolan.
Engelska som verksamhetsspråk hörde till en av de språkpolitiska frågor som språkprofessor Olle Josephson tog upp i sitt föredrag på årets Språkforum (vilket jag skrev om i mitt förra blogginlägg). I Sverige går några procent av eleverna i grundskolan och gymnasiet på skolor som undervisar på engelska.
Antalet ökar inte längre utan minskar snarare något, och Olle Josephson menar att högstatusglansen runt de här utbildningarna i viss mån har försvunnit.
Och det kanske är sunt, med tanke på de problem som undervisningen för med sig. I vintras publicerade Skolverket en rapport som visade att eleverna på engelskspråkiga gymnasier inte blir mer än marginellt bättre på engelska, men sämre på svenska och kanske även i andra ämnen. Eftersom de flesta av dem redan hade höga betyg när de började gymnasiet och i övrigt gynnsamma förutsättningar går de ändå ut med höga betyg.
På årets Språkforum talade även psykologen Annika Andersson som forskar i andraspråksinlärning. Hon betonade vikten av att barn får lära sig sitt modersmål ordentligt, eftersom det går fortare att lära sig ett nytt språk när man redan kan begreppen på sitt modersmål.
Annika Andersson tog som exempel att det tar henne 104 gånger att lära svenska barn tio nya begrepp på svenska och sedan ytterligare 244 gånger på ett annat språk, till exempel tyska. Men ska hon lära svensktalande barn samma tio nya begrepp bara på tyska tar det över 500 gånger.
Tyvärr lyssnar inte de som bestämmer på språkforskare, så trots att man vet att det går fortare att lära sig svenska om man är bra på sitt modersmål är modersmålsundervisningen i skolorna lågprioriterad och nyanlända barn slussas ut i vanliga klasser innan de har lärt sig någon svenska alls.
Även när barnen blivit bra på det nya språket introduceras de hela tiden för nya begrepp i skolan, så undervisning på ett annat språk än barnens modersmål ställer höga krav på lärarna och deras kunskaper om språkinlärning, oavsett vilket ämne de undervisar i.
Detta gäller naturligtvis även engelskspråkig undervisning, som i Sverige är märkligt oreglerad. Skolverket har i alla fall insett att det behövs tydligare regler och att det kanske inte är så lämpligt att lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språk är undantagna från kraven på svensk lärarbehörighet.
Och för föräldrar som funderar på att välja en engelskspråkig skola till sina barn kan det i väntan på tydligare regler vara värt att kolla upp att skolans lärare har koll på kopplingen mellan språk och kunskap.
Läs fler rapporter från språkkonferenser
- Finns det rätt eller fel i talspråket? – inlägg från 9 augusti 2023.
- Rätt eller fel grammatik – inlägg från 17 maj 2023.
- Ska adjektivet sluta med a eller e – inlägg från 1 augusti 2018.
- Grammatikdag med kontraster – inlägg från 10 april 2013.
- Alla inlägg om språkkonferenser
Mer om engelskspråkig undervisning
- Engelskspråkig undervisning – Skolverkets rapport om engelskspråkig undervisning på svenska gymnasier.
- Utbildning på engelska ökar inte försprånget – avhandling av Eva Olsson på Göteborgs universitet om att elever på engelskspråkiga gymnasier inte ökar sina akademiska kunskaper i engelska i högre grad än elever på svenskspråkiga gymnasier.
- Artiklar i Svenska Dagbladet, varav några ligger bakom betalvägg och kan vara svåra att komma åt: Engelsk skola ger större förlust än vinst samt Språklig regression när skolan ”elitsatsar”, krönikor av Olle Josephson, samt en nyhetsartikel, Svensk-engelska skolor ökar – men forskarna varnar.
- Myterna om flerspråkighet – artikel på forskning.se där bland annat Annika Andersson talar om hur mycket lättare det är att lära sig ett nytt språk genom sitt modersmål.
0 kommentarer