Variationer i talspråket kan uppfattas som fel eller vara svårbegripliga. (Illustration: Adobe Stock)
Kan språkvård även handla om talspråket? Ja, men råden behöver anpassas till att samtal sker i dialog där man byter roller.
I våras skrev jag om en av föreläsningarna på Språkrådsdagen, en konferens med temat rätt eller fel i språket. Då berättade jag om en grammatikers syn på rätt eller fel, men en annan intressant vinkel var om rätt eller fel i talspråket.
Den var Jenny Öqvist, sociolingvist, talspråksforskare och språkvårdare på Språkrådet, som föreläste om det.
Rätt eller fel i talspråket kan förstås handla om självklara felaktigheter.
– Det funkar inte att hälsa örebroare i Stockholm eller kalla fot för hand, sa Jenny Öqvist.
Men det brukar inte vara sådant som leder till diskussion. Istället kan det handla om variationer som av en del anses felaktiga.
Till exempel kan dialektala variationer uppfattas som fel om du saknar dem i ditt eget talspråk. Även uttalsvariationer som flicker istället för flickor kan anses vara fel för att skriftbilden har blivit starkt normerande.
Det skriftspråkliga uttalet anses idag ofta vara det rätta, även när talspråksuttalet har längre tradition.
För att få lite perspektiv på det kan det vara värt att påminna sig om att medan vi vet att vi har haft fullt grammatiskt utvecklade talspråk i 100 000 år är skriftspråket en nymodighet – sumerisk kilskrift är det äldsta vi känner till, blott 3 500 år.
Variationer är en naturlig del av språket. Men de kanske inte passar i alla sammanhang, som när den du talar med inte har samma dialekt (eller sociolekt, samma sociala variant).
Språklagen gör ingen skillnad mellan skriftspråk och talspråk utan slår fast att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Språkråd om talspråket handlar oftast om uttal av enskilda ord och namn, till exempel ger språkvården på public service-bolagen ut ett nyhetsbrev som mestadels innehåller uttalsrekommendationer. Det ges också råd för talspråket i specifika situationer, som till exempel flerspråkighet på en arbetsplats.
Den stora skillnaden mot skriftspråk är att du ofta har mottagaren framför dig när du använder talspråket.
– Då räcker det inte att jag som avsändare förpackar, jag måste också ta in vad mottagaren säger i dialogen, sa Jenny Öqvist.
Det centrala för språkråd för talspråket är därför att i dialog växer samtalet fram i realtid. Båda parter deltar i dialogen och byter ständigt roll mellan att vara talare och lyssnare.
Detta gäller även en del mer dialogiska former av skriftspråk, som chattar och trådar i sociala medier.
Fler inlägg om språkkonferenser
- Rätt eller fel grammatik – inlägg från 17 maj 2023.
- Ska adjektivet sluta med a eller e – inlägg från 1 augusti 2018.
- Engelskspråkig undervisning försämrar svenskan – inlägg från 30 maj 2018.
- Grammatikdag med kontraster – inlägg från 10 april 2013.
- Alla inlägg om språkkonferenser
Mer att läsa om språkvård för talspråket
- Prenumerera på Språkbrevet med språkliga råd för medarbetare vid Sveriges Radio, SVT och UR.
- Så arbetar SVT med språket – SVT:s informerar om sitt språkarbete.
- Flerspråkighet i arbete – skrift från Språkrådet.
0 kommentarer