Finns det rätt eller fel i grammatiken eller handlar det om variationer mellan språkbrukarna? (Foto: Adobe Stock)

Vad är rätt eller fel grammatik? Är det vad som står i grammatik­böckerna – eller är det den grammatik en moders­måls­talare använder?

På Språkråds­dagen 27 april i år var temat rätt och fel i språket, och en av talarna var gramma­tikern Johan Brandtler som talade om rätt eller fel i grammatiken.

Han inledde med att för­klara att språk­lig irrita­tion, det är inget för en grammatiker.

Grammatikerns främsta upp­gift är att försöka beskriva den språk­liga verklig­heten, beskriva regel­bunden­heter och formu­lera gramma­tiska regler för vilka yttran­den som är möjliga och vilka som inte är möjliga.

– Det går inte att upp­röra sig över själva studie­objektet, det vill säga de ord, struk­turer och prin­ciper som skapar språket, sa han.

Varje människa har en individuell grammatik, och när vi har så pass lika indivi­duella grammatiker att vi för­står varandra talar vi samma språk. Men kanske med variation.

I en språk­gemenskap utvecklas sedan en kollek­tiv grammatik som kan kodi­fieras, standard­iseras, be­skrivas och kontrast­eras mot andra kollek­tiva gramma­tiker. Den kollek­tiva gramma­tiken blir ofta en typ av norm och ses som den riktiga grammatiken.

Ett standardiserat skrift­språk för­stärker upp­fatt­ningen att det finns en homo­gen språk­gemenskap, men egent­ligen består språk­gemenskapen av ett gytter av varieteter. Genom att vi standardiserar gramma­tiken minskar accep­tansen för varia­tionen och språk­lig irri­tation uppstår.

Och vad irriterar då? Ja, det är aldrig av­vikande centrala strukturer, som ett vin rött.

Istället irriterar sig folk på onödiga lån­ord och skrift­språkliga fel som stav­ning och skilje­tecken. Och struk­turer med högt symbol­värde som större än mig/jag, innan/före, var/vart, de/dem. De språk­frågorna skapar mest debatt men spelar ingen stor roll för språkets utveckling.

– Det är väldigt peri­fert ur en system­synpunkt, det på­verkar svenskan väldigt lite.

Men vad är rätt eller fel i grammatiken då?

Ja, en modersmåls­talare pro­ducerar inte ogramma­tiska eller fel­aktiga strukturer i för­hållande till sin indivi­duella grammatik, men kanske i för­hållande till den kollek­tiva grammatiken.

Om du till exempel inte skiljer på var eller vart i din dialekt – i vissa dia­lekter används genom­gående vart, i andra används bara var – kan det vara lämpligt att du gör åt­skillnad när du skriver formellt efter­som det kan upp­fattas som av­vikande och störande när du av­viker från den kollektiva normen.

Ur ett system­perspektiv går det dock alltid bra med två varianter. Och en gramma­tisk struktur som används av många språk­brukare kan inte vara felaktig.

– Om strukturen inte ingår i kollek­tivets grammatik måste språk­beskriv­ningen ändras, inte språk­bruket, avslutade Johan Brandtler.

Det handlar om att anpassa kartan efter verklig­heten, inte försöka klämma in verklig­heten efter kartan.

Fler inlägg om språkkonferenser

• Finns det rätt eller fel i talspråket? – inlägg från 9 augusti 2023.
• Ska adjektivet sluta med a eller e – inlägg från 1 augusti 2018.
• Engelskspråkig undervisning försämrar svenskan – inlägg från 30 maj 2018.
• Grammatikdag med kontraster – inlägg från 10 april 2013.
• Alla inlägg om språkkonferenser

Snabba skrivtips från Evas skrivskola om rätt eller fel grammatik

• Alla snabba skrivtips om språkriktighet.

Mer om grammatik och grammatiker

• Johan Brandtler vars föreläsning jag refererar är docent i nordiska språk vid Stockholms universitet.
• Svenska Akademiens grammatik, SAG – den svenska standardgrammatiken. På sidan 661 kan du läsa om de regionala variationerna av hur vi använder var och vart.

Mer om Språkrådsdagen

• Språkrådet informerar om sin återkommande heldagskonferens Språkrådsdagen.