Språkpolitik i årets valrörelse

Sverigekarta

Språkkrav för medborgarskap blir troligen en het fråga i valrörelsen.

Nu är val­rörelsen i full gång inför höstens riksdags­val och det är uppen­bart att språk­politik kommer att vara en del av de­batten. Åt­min­stone några av de språk­politiska frågorna.

För några veckor sedan höll Språk­tidningen sitt år­liga seminarium Språk­forum där en av talarna var Olle Joseph­son, aktuell med boken Språk­politik. Han gick igenom vilka av sju språk­politiska frågor som kan bli heta under val­rörelsen.

De första tre frågorna han tog upp kommer det tro­ligen inte bli så mycket strid om:

  • Kun­skaper i främmande språk.
  • Svenska eller engelska som verksamhets­språk.
  • De officiella minoritets­språken.

Bara 1 procent av av de som går ut gym­nasiet har läst ett främmande språk på till­räck­ligt hög nivå för att kunna an­vända språket (kurs 5 eller 6). Detta är alla överens om är ett stort pro­blem, enligt Olle Joseph­son, så även om inget händer är det ingen konflikt­fråga. 

Engel­ska an­vänds allt­mer på uni­versitet och hög­skolor, men ver­kar snarast minska på gymnasier och grund­skolor. Hur det ser ut i arbets­livet är inte kart­lagt. Olle Joseph­son tycker att pro­blemet med engelska som verksamhets­språk är av­dramatiserat och erkänt och att vi är inne i en åtgärds­fas.

De offi­ciella minoritets­språken hade kunnat bli en strids­fråga eftersom minoritets­politiken miss­lyckats nästan helt enligt en ut­redning (SOU 2017:60). Men in­tresset för minoritets­språk är inte stort och det kan möj­ligen bli en lokal debatt huru­vida älv­dalska ska räknas som språk eller dia­lekt.

Två frågor tror Olle Joseph­son att det kan bli viss strid om:

  • Svenska för in­vandrare, sfi.
  • Svenska som andra­språk (undervisnings­ämne i skolan).

Alla är överens om att sfi-under­visningen behövs, men frågar är om det ska vara ett red­skap för att slussa in ny­anlända på arbets­marknaden eller för att ge dem kun­skaper för att fungera som med­borgare. De som kan något i frågan vet att under­visningen behöver vara både och.

När det gäller under­visningen i skolan i svenska som andra­språk tror att han striden kommer att handla om att ut­veckla eller av­veckla under­visningen.

Olle Joseph­son två sista för­slag är de som han tror kommer att bli mest om­debatterade:

  • Moders­måls­undervisning.
  • Språk­krav för med­borgar­skap.

Idag har var fjärde elev rätt till moders­måls­under­visning en timme i veckan, och ungefär hälften av dem utnyttjar det. Argu­menten för moders­måls­under­visning är starka: forsk­ning visar på sam­band med fram­gång i alla ämnen, det stärker elevernas iden­titet och språk­kunskaperna ger samhälls­nytta. Argu­menten mot är att det är onödigt.

– Så fort jag skriver om det här får jag tjugo mejl om hur dyrt det är, det får jag aldrig när jag skriver om tyska, säger Olle Joseph­son.

Den allra hetaste språk­frågan tror han blir språk­krav för med­borgar­skap. Det kan låta vettigt, men hur ska man mäta språk­kunskaperna? Vilken nivå ska ett test ligga på: en sym­bolisk (som i USA) eller en så pass hög att många in­födda inte skulle klara det (som i Danmark)?

Språk­krav för medborgar­skap finns i många länder, men ingen­stans verkar det på­verka in­vandrarnas språk­kunskaper. Så frågan du bör ställa dig när du hör politiker prata om språk­krav är: vad är syftet?

Läs fler rapporter från språkkonferenser

Mer att läsa om språk­politik

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/spraknyheter/sprakpolitik-i-arets-valrorelse/

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.