Sol och bad hör till det vi svenskar ofta förknippar med sommar. (Foto: Adobe Stock)
Sommar är den årstid många tycker allra mest om – men när är det egentligen sommar? Ja, det beror på vilket halvklot du befinner dig på och vilken sorts definition du använder.
Sommaren är en av våra fyra årstider, och den ligger mellan vår och höst. Men det finns ingen klar definition för den. Går vi efter kalendern är sommarmånaderna juni, juli och augusti på norra halvklotet och december, januari och februari på det södra.
Men meteorologiskt definieras sommaren av SMHI som den tid när dygnsmedeltemperaturen har varit över 10 °C i minst fem dygn. Har det varit det räknas den kommande tiden som sommar även om det blir kallare igen.
Eftersom vårt land är avlångt kommer den meteorologiska sommaren vid olika tidpunkter: till Malmö vid 8 maj, Stockholm 13 maj, Östersund 29 maj och Kiruna 18 juni. På högfjället (cirka 1 000 meter över havet) blir det sällan sommar enligt den här definitionen.
Den astronomiska sommaren inleds med sommarsolståndet, 21 juni på norra halvklotet, när dagarna är som kortast och avslutas vid höstdagjämningen när dag och natt är lika långa, vilket är vid 23 september hos oss, en tid då de flesta av oss nog tycker att det är höst.
Ytterligare en aspekt på vad som faktiskt är sommar är att vi ibland talar om sommarhalvåret respektive vinterhalvåret – och då räknar vi mellan vårdagjämning och höstdagjämning vilket inbegriper delar av vår och höst i halvåren.
Ännu svårare att definiera är övergången mellan årstiderna – försommar, sensommar. Det finns däremot en definition för högsommar: högsta temperaturen på dygnet i fråga är 25 °C fem dagar i sträck.
Våra normerande ordböcker SAOL (Svenska Akademiens ordbok) respektive SO (Svensk ordbok) definierar dock försommar som den del av sommaren som är före midsommar, högsommar som mitten av sommaren och sensommar som slutet av sommaren.
Språkligt är sommar ett ord som hängt med oss svensktalande mycket länge. Det första belägget vi har är från Uplandslagen från första hälften av 1300-talet. Ursprunget är ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen halvår, och på fornsvenska skrev vi sumar eller somar.
Sommar kan användas med flera olika prepositioner som ofta ändrar tidsperspektivet: om sommaren, på sommaren, under sommaren, i sommar, till sommaren, i somras …
Ordet ingår också i en stor mängd sammansättningar. I den historiska ordboken SAOB (Svenska Akademiens ordbok) finns en lång lista på vanliga och ovanliga sammansättningar som sommaransikte, sommarbris, sommarfluga, sommargrönska, sommarhatt, sommarregn, sommartidtabell.
Däremot inte sammansättningen sommarkatt som jag minns som ett väl etablerat ord när artikeln skrevs 1982, men det finns med i SAOL och SO – något vardagligt enligt SO, men belagt sedan sedan 1911.
Bok om årstidshändelser
- Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.
Fler inlägg om årstidshändelser
- Sommarplågan mygg – inlägg från 14 juli 2021.
- Sommarlov – från arbete till fritid – inlägg från 8 juli 2020.
- Majstång i juni – inlägg från 17 juni 2015.
- Sommarsolståndet – den längsta dagen – inlägg från 12 juni 2019.
- Semester – ett ord med motsatta betydelser – inlägg från 4 juli 2018.
- När är det brittsommar? – 26 september 2018.
- Fler inlägg om ord förknippade med händelser i almanackan.
Mer att läsa om sommar
- Wikipedia respektive Nationalencyklopedins artiklar om sommar.
- Sommar enligt SMHI.
- Uppslagsordet sommar på svenska.se (SAOL, SO och SAOB) där man också kan söka på andra sommarord som nämns i artikeln.
0 kommentarer