Många komma­tecken kan vara en sig­nal om problem med menings­byggnaden. (Foto: Adobe Stock)

Har din text många kommatecken som hackar upp läs­ningen bör du ta bort en del av dem. Och fram­för allt behöver du arbeta mer med menings­konstruktionerna.

När jag korrektur­läser stöter jag då och då på texter med massor av kommatecken, på platser där det inte alls känns logiskt att ha en paus. För i svenskt skrift­språk använder vi idag tydlighets­kommatering, vilket innebär att kommat ska markera en avgräns­ning i meningen eller mellan delar av meningen som är relativt fristående.

Men ibland är det många kommatecken lite över­allt, och en an­ledning är nog att reglerna för komma­tering är täm­ligen luddiga. I meningar med både huvud­sats och bi­sats är det en bedömnings­fråga om det ska vara kommatecken mellan satserna, och det är ofta här det läggs in komman som inte passar innehållsmässigt.

I den här meningen fungerar det att ha den paus kommatecknet utgör:

Så om vissa dieter verkar för bra för att vara sanna, är de för­mod­ligen också det.

Medan det blir mindre bra i den här:

När vatten fryser, blir det kristalliskt.

I meningar som exemplen ovan är det lätt att ta bort kommatecknet. Men många gånger är meningarna så långa att det behövs ett komma någonstans.

Vid korrekturläsning får jag oftast låta kommat stå kvar då. Men egent­ligen är problemet inte kommatecknet utan menings­konstruktionen. Texternas meningar är för långa och upp­byggda på ett sätt som kompli­cerar läsningen.

Till exempel är många meningar vänster­tunga, det vill säga har långa funda­ment – det som står före huvud­satsens finita verb, det tids­bestämda verbet som anger vad som händer i meningen (mer om funda­ment nedan).

Att sätta ett kommatecken efter funda­mentet blir sällan sär­skilt bra efter­som det bryter av innehålls­mässigt – som i exemplet med det frysande vattnet ovan. En bättre lösning är att skriva om meningen och se till att det finita verbet kommer tidigt – då får man dess­utom en mycket mer lätt­läst mening.

Den typen av korri­geringar bör dock göras innan det är dags för korrektur­läsningen, för att bygga lätt­lästa meningar är en del av redi­geringen av texten. Så du kan inte för­vänta dig att en korrektur­läsare åt­gärdar mer än de värsta exemplen.

En intressant reflek­tion som jag gjort är att de skri­benter som gärna sätter ut kommatecken efter funda­ment inte sätter ut kommatecken mellan två sam­ordnade satser – där det alltid ska vara kommatecken enligt svenska skriv­regler såvida det inte handlar om en kortare mening.

Antagligen är det den fel­aktiga myten om att man inte får ha komma före och som spökar, men nog är det lite märk­ligt när skri­benter delar upp en lång mening genom att hacka upp inne­hållet istället för att lägga pausen där det enligt skriv­reglerna ska vara ett kommatecken?

Här är ett typiskt exempel där jag flyttade kommatecknet till rätt placering:

Originalet: Honung är naturligt anti­septiskt och när vi smörjer honung på ett sår, redu­ceras risken för infektioner.

Omskrivet: Honung är naturligt anti­septiskt, och när vi smörjer honung på ett sår redu­ceras risken för infektioner.

Många fler texter från mig om kommatecken och meningsbyggnad

Fler inlägg

• Kommatering – att hantera kommatecken – inlägg från 20 november 2016.
• Satsradning – stilistik eller språkslarv? – inlägg från 31 maj 2017.
• Kommatering i översatta texter – inlägg från 23 februari 2022.

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Bygg läsbara meningar – nr 1/2017.
• Undvik förvirrande inskott – nr 8/2017.
• Vänstertyngd tynger texten – nr 11/2017.
• Kommatecken före och  – nr 4/2018.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Stilig satsradning.
• Skjut in inskott med eftertanke.
• Vänstertyngd komplicerar läsningen.

Mer om många kommatecken

• Vad är en huvudsats och vad är en bisats?  Vad är finita (tidsbestämda) verb? Begreppet funda­ment kommer från positions­schemat – Wikipedia har svaren.
• Kommatecknet är det skiljetecken som får mest utrymme i både Svenska skrivregler från Språkrådet och Skiljeteckensboken av Siv Strömquist.
• Konsten att kommatera – en föreläsning av Siv Strömquist på Språkforum 2016 som ligger på UR Play, som är väl värd att lyssna på, för det är en riktigt bra genomgång av kommatering!
• Ingen högtidsdag för kommatecknet – Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, avhandlar kommatering i Svenska Dagbladets Språkspalt.