Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Många ord om snö

av | 29/12 2021 | Årets ord

Den klassiska sexkantiga snöstjärnan bildas vid temperaturer mellan minus 12 och minus 16 grader.

När temperaturen kryper under nollstrecket kristalliserar sig nederbörden och gör världen vit. Snö har stor påverkan på vårt liv – inte minst på språket.

Snö kallar vi den nederbörd som bildas när vattenmolekylerna i molnen inte övergår från ånga till vatten utan istället bildar iskristaller.

Vattenmolekylens form med en syreatom och två väteatomer gör att det bildas sexsidiga, hexagonala, kristaller i de tryckförhållanden och temperaturer som brukar råda i atmosfären.

Dessa små hexagonala plattor eller prismor växer vidare till större plattor, nålar, ihåliga prismor och så småningom till snöstjärnor som nästan alltid har sex grenar. Snöstjärnorna har olika utseende beroende på temperaturen när de bildades: de är större när det är nära noll och mindre när det är väldigt kallt.

Eftersom varje snöstjärna består av flera miljarder vattenmolekyler som fästs på olika sätt vid varandra kan de kombineras på så många olika vis att ingen snöflinga blir den andra lik.

Snöstjärnor som faller när luften är fuktig och nära noll grader fastnar vid varandra och bildar större snöflingor – riktigt stora flingor kallas lapphandskar eller lappvantar. När det är nollgradigt finns det både vatten och iskristaller i snön och blandningen av flytande och fast materia gör det lättare att krama ihop snön i en boll – det som brukar kallas kramsnö.

Det talas ofta om att inuiter har väldigt många ord för snö, men det har vi även på svenska. När vi åker skidor kanske vi åker på nysnö som just fallit eller klibbsnö som fastnar under skidorna. Kanske det övre lagret har smält när det har varit dagsmeja en solig dag, och under natten har ytan frusit på och blivit till hård skare. När det är snöslask kan vi antagligen inte åka skidor alls.

Vågar vi oss utanför slalombackens pistade nedfart kanske vi åker i pudersnö – eller så håller vi oss i pisten som byggdes upp i början av säsongen av konstsnö tillverkad av snökanoner. Är backen nypistad åker vi på randig manchester.

Snöfallet kan komma i samband med kraftig vind som snöstorm, eller så kommer det en kortvarig snöby. Nederbörden kan komma som kornsnö, små, spröda partiklar av is, eller isnålar som faller från en klar himmel och består av så små och tunna iskristaller att de tycks sväva i luften.

Snön lägger sig på marken i ett snötäcke – i kallare klimat ligger den kvar hela vintern och kanske även på sommaren antingen som mindre snölegor eller som en glaciär, en större massa is som har bildats av anhopad snö och som rör sig genom inverkan av sin egen tyngd.

Av tradition är snödjup den vanligaste benämningen på snötäckets tjocklek, men det går att tala om snöhöjd också. Snötäcket kan drivas ihop av blåst, snödrev, och på branta bergssidor kan delar av snötäcket rutscha utför i ett snöskred, en lavin.

Snö ger oss både glädje och problem, den kan både innebära fara och ge oss skydd – men den spelar stor roll i våra liv. Det märks inte minst på det stora antal ord med snöanknytning vi har i vårt språk.

Mer om ord förknippade med årstider

Mer läsning om snö

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: