En av de största milstolparna i svenskans historia är översättningen av Bibeln till svenska: Nya testamentet 1526 och Gustav Vasas bibel 1540–1541 Foto: Adobe Stock (milstolpen), Göteborgs universitetsbibliotek/Litteraturbanken (Gustav Vasas bibel)
I mitten av augusti firades svenskans 500-årsdag – men svenskans historia är betydligt äldre, även om 1526 utgjorde en viktig milstolpe.
Det är svårt att ange en exakt tidpunkt för svenskans födelse. Före vikingatiden talade vi urnordiska i Norden, men från vikingatiden runt år 800 började svenskan bli ett eget språk. Eftersom vikingarna skrev med runor benämner vi deras variant för runsvenska.
Från ungefär 1225, det vill säga medeltiden, övergick vi till latinska bokstäver och fornsvenskan. Den äldsta bevarade landskapslagen, Västgötalagen, skrevs på svenska 1225. Landskapslagarna skrevs på svenska, men annars skrev man mest på latin under den klassiska fornsvenska perioden.
Men 1375 kom Magnus Eriksson landslag och stadslag med kravet att dombrev och köpehandlingar skulle skrivas på svenska vilket inledde den yngre fornsvenskan.
1526 kom den stora milstolpen som i år har firats av många som svenskans födelsedag. Men den svenska översättningen av Nya testamentet, Thet Nyia Testamentit på Swensko, som färdigtrycktes 15 augusti 1526 markerar framför allt skiftet mellan fornsvenskan och nysvenskan.
1540–1541 gavs Gustav Vasas bibel ut – Biblia, thet är all then Helgha scrifft på swensko – där översättningen av Nya testamentet ingick.
Bibelöversättningarna var de första böcker på svenska som spreds och lästes i stora delar av landet, vilket hade stor betydelse för regleringen och stabiliseringen av svensk stavning. Svenskans ställning stärktes på latinets bekostnad som religiöst språk
Att översätta Bibeln till svenska var också en del av reformationen och den stats- och nationsbyggande process där Gustav Vasas stärkte kungamakten i ett mer centraliserat rike.
1732 började Olof von Dalins tidskrift Then swänska Argus ges ut vilket markerar skiftet mellan äldre och yngre nysvenska, eftersom den var skriven på ett enklare och mer talspråksnära språk.
Sweriges Rikes Lag 1734 blev samtidigt stilbildande för det juridiska språket. Syftet med den nya lagen var att se över och språkligt modernisera lagarna så att de blev mer begripliga. Den trädde i kraft 1736 och utgör fortfarande grunden för svensk och finsk lagstiftning även om de flesta specifika bestämmelser har ändrats.
Yngre nysvenskan var en period av språklig utveckling och normering. Svenska Akademien inrättades 1786, 1801 kom Leopolds avhandling om svensk rättstavning, Svenska Akademiens ordlistas första upplaga publicerades 1874 och Svenska Akademiens ordboks första häfte kom ut 1898.
Den svenska vi talar sedan cirka 1900 kallas för nusvenska, och liksom de tidigare språkhistoriska varianterna handlar det om en ständig förändring och utveckling, med påverkan från andra språk och samhällsutvecklingen.
Men få händelser i svenskans historia kan mäta sig med den milstolpe som 1500-talets bibelöversättningar utgör.
Fler inlägg om milstolpar i svenskans historia
- SAOL 15 är här – inlägg från 18 mars 2026.
- Svenska Akademiens ordbok klar – inlägg från 1 november 2023.
- Nya SAOL är här – inlägg från 15 april 2015 om senaste upplagan av SAOL.
- SAOB digitaliseras – inlägg från 1 maj 2013 om digitaliseringen av SAOB.
- Okej med s-plural – inlägg från 5 april 2017 om senaste upplagan av handboken Svenska skrivregler.
- Svensk ordbok i ny upplaga – inlägg från 16 juni 2021.
Mer läsning om svenskans historia
- Kungliga bibliotekets databas Libris har en post för Nya testamentet från 1526 liksom för Gustav Vasas bibel.
- Isof, Institutet för språk och folkminnen, berättar om svenskans historia samt ger en översikt av de senaste 500 årens språkpolitik.
- Wikipedia berättar om 1734 års lag.
0 kommentarer