En grad­skiva som mäter vinkel­grader, Celsius original­termometer och ett klot med längd- och bredd­grader (Foto: Adobe Stock, Eva Sahl­ström, AI-generering).

Innan du går ut kanske du tittar på termo­metern för att se hur många grader det är – men vad är en grad egentligen?

Eftersom vi bor i ett land med distinkta års­tider känns det ofta viktigt att veta hur många grader det är. Men grad är ett ord med väldigt många betydelser, som ofta handlar om att mäta något på en skala – en gradering.

Till exempel kan man ha en tjänste­grad som talar om var man befinner sig i en hierarki, och stor­leken på bok­stäver mäts i typgrad.

Ordet grad kan även handla om omfatt­ning eller nivå på något: i hög grad, grad­skillnad, mognads­grad.

Vinklar mäts i grader, där ett helt varv motsvarar 360 grader: en rät vinkel är 90 grader.

Geografiskt använder vi flera typer av grader i jordens koordinat­system, det fiktiva geo­grafiska rutnät som består av

• meridianer som går från Nord­polen till Sydpolen.
• parallell­cirklar som går runt jorden parallellt med ekvatorn.

En meridian är en halv­cirkel mellan polerna som anger längd­graden, longituden, det vill säga hur långt öster eller väster om nollmeridianen en position ligger. Alla meridianer är lika långa och möts vid Nord- och Sydpolen.

Parallellcirklarna löper i öst–västlig riktning och anger bredd­grad, latitud, det vill säga hur långt norr eller söder om ekvatorn en position ligger.

För att komplicera det hela finns även meridian­grader, som är avståndet mellan två intilliggande latituder, mätt längs en meridian.

Och så var det temperaturen då.

Vi kan med vårt känsel­sinne skilja mellan varmt och kallt, och även gradera temperaturen. Men ibland vill vi veta exakt temperatur, till exempel i veten­skapliga eller tekniska sammanhang – eller bara för att förstå om det är risk för frost eller blir för varmt med underställ.

För detta använder vi en termo­meter, ett instrument som mäter temperaturen – i grader.

Denna typ av instrument började till­verkas i Italien i början av 1600-talet, och vid 1600-talets mitt var termo­metern ett tämligen pålitligt mät­instrument. Men efter­som man inte använde samma skalor gick det inte att jämföra olika mätningar.

Under 1700-talet utvecklades standardiseringen: Daniel Gabriel Fahren­heit tog fram en skala i början av 1700-talet, medan Anders Celsius, astronomi­professor i Uppsala, tog fram den hundra­gradiga skalan på 1740-talet.

Celsius termometer hade vattnets frys­punkt vid 100 grader och kok­punkten vid 0 grader. Tyvärr hann Celsius inte utveckla termo­metern eftersom han dog av tuber­kulos 1944 endast 42 år gammal, men hans skala vändes ganska snart och fick då snabb spridning.

Idag mäter större delen av världen temperatur i grader Celsius, även om det finns andra skalor. Temperatur­angivelser hör till det man ofta får rätta vid korrektur­läsning, så var noga med var du placerar grad­tecknet och mellan­slagen:

• Det var 25˚  varmt.
• Det var 25 ˚C.

Mer från mig om grader och väder

Webbplats om gradmätning

• Jordens figur – här presenterar jag mitt bok­projekt om grad­mätningarna i Torne­dalen under 1700- och 1800-talet då man mätte längden av meridian­grader (genom att mäta vinkel­graderna i trianglar) – och en av dem som var med på den första expeditionen var Anders Celsius. Expeditions­medlemmarna passade på att göra alla möjliga veten­skapliga mät­ningar, men när de mätte temperaturen under den svin­kalla vintern i Torneå hade de dock ingen Celsius-termometer eftersom den inte var upp­funnen än, utan de mätte i Reaumur.

Bok om årstidshändelser

• Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.

Mer om ord förknippade med årstider

• Alla inlägg om årstidsord.

Mer läsning om grader

• Svensk ordbok om ordet grad.
• Nationalencyklopedins artiklar om grad respektive termometer.