Det könsneutrala pronomenet hen används oftast generiskt eller anonymiserande. Det konstaterar Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, efter en genomgång av den faktiska användningen av hen på svenska bloggar.

I mina tidigare inlägg om det nya könsneutrala pronomenet hen har jag nämnt Per Ledins inventering av svenska bloggar, och nu har han på sin blogg publicerat en ambitiös genomgång av hur hen används i 100 slumpvis utvalda bloggar från Språkbankens textsamling Bloggmix.

I det långa blogginlägget presenterar han en analysmodell där han har kategoriserat användningen i fem olika kategorier:

• Könsöverskridande hen.
• Anonymiserande hen.
• Okänt kön.
• Indefinit hen.
• Generiskt hen.

Debatten runt hen har till stor del handlat om att en del hen-motståndare är rädda för att pronomenet ska sudda ut könsskillnader eller göra barn förvirrade om sin könstillhörighet, men Per Ledins genomgång visar att de klart vanligaste användningarna är som anonymiserande eller med okänt kön (40 procent) respektive med generisk syftning (30 procent), alltså neutrala användningsområden.

Per Ledin ger även exempel på hur hen används i andra sociala medier, i nyhetsrapportering, i akademiska uppsatser och i partiprogram. Dock påpekar han att det än så länge inte är något frekvent ord, och att det framför allt är skriftspråkligt.

I mitten av februari skrev Per Ledin även ett intressant inlägg om singulart dom som könsneutralt tredjepersonspronomen. Där visar han att det förekommer i talspråk att dom används i lägen där man också skulle kunna använda hen eller den, det vill säga om en bestämd person men man vet inte vem, det som han kallar för indefinit hen i kategoriseringen ovan.

Själv har jag noterat att hen allt oftare smyger sig in i sociala medier som jag följer, men jag är nog inte representativ eftersom jag mestadels följer språkfolk och journalister som kanske har en större benägenhet än andra att prova på nya språkliga grepp. Men jag såg också nyligen ett exempel på där hen användes om en informant i en uppsats. Uppsatsförfattaren hade intervjuat en rektor och att använda hen som pronomen kändes som ett utmärkt alternativt för att ytterligare anonymisera rektorn.

Däremot har riksdagens ledning nyligen beslutat sig för att riksdagen inte ska använda hen i sina texter, enligt Svenska Dagbladet.

En intressant bubblare är en som har förts fram som ett könsneutralt alternativ till pronomenet man, något jag också ser lite då och då. Till skillnad från hen används en sen länge i en del dialekter i framför allt södra Sverige, och det finns även i standardsvenska som objektsform (det tar hårt på en) och genitivform (var och ens) av man.

Men Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap på Stockholms universitet, skriver på Lingvistbloggen att det också är ett av det absolut vanligaste orden i svenskan, så ett byte till en blir en väldigt genomgripande förändring.

Som det påpekas i Dagens Nyheter i januari är också en en ren ersättning till man, det finns ingen kompletterande betydelse på det viset som hen har. Så det är kanske ännu mindre chans att en etablerar sig i standardsvenskan.

Å andra sidan trodde väl ingen i slutet av 2011 att hen skulle användas i domslut och partiprogram under 2012.

Mina tidigare inlägg om hen:

• Året då svenskan fick ett nytt pronomen – kanske – blogginlägg från 5 december 2012 om hens genombrott under 2012.
• Så uttrycker du tredje person generiskt – blogginlägg från 3 oktober 2012 om pronomen med generisk betydelse.
• Hen-debatten blossar upp igen – blogginlägg från 19 september 2012.
• Hen i redaktionell text – blogginlägg från 12 december 2012.
• Hen i allt fler sammanhang – blogginlägg från 20 december 2012.

Läs mer om utvecklingen av hen

• 100 bloggade hen – inlägg av Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, på bloggen På Svenska om den faktiska användningen av pronomenet hen på svenska bloggar. Om du känner att grammatik och textanalys inte är din starkaste gren kan du skrolla ner till Diskussion för en sammanfattning. (struken 220909, bloggen finns inte kvar)
• Riksdagen bör avstå från hen – artikel i Svenska Dagbladet.
• Singulart dom istället för hen eller den – blogginlägg av Per Ledin. (struken 220909, bloggen finns inte kvar)
• Korrelat – det ord eller den nominal- eller verbfras som ett pronomen syftar på.
• Är ”man” på väg ut? – inlägg av Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap på Stockholms universitet, på Lingvistbloggen om en istället för man, läs gärna kommentarerna också. (avlänkat 221123, Lingvistbloggen finns inte längre kvar)
• Ordet ”man” blir ”en” i kampen för jämlikhet samt DN frågar – artiklar i Dagens Nyheter om en istället för man.