Om du knyter ihop din text innehålls­mässigt und­viker du för­virrande syftningsfel (Foto: Adobe Stock).

För att inte förvirra dina läsare med syftningsfel behöver du se till att din text hänger ihop innehålls­mässigt – det som kallas för referens­bindning.

Om det blir oklart vem eller vad till exempel ett pronomen syftar på uppstår vad som brukar kallas för syftningsfel. Resultatet blir att läsningen stannar upp medan läsaren försöker få ihop hur textens bestånds­delar hänger ihop – och i värsta fall blir det inte begripligt.

För att undvika syftningsfel behöver du arbeta med referens­bindningen, den del av text­bindningen som handlar om hur grupper av ord hänger ihop innehålls­mässigt genom att de helt eller delvis syftar på samma före­teelse, samma referent.

Om du exempelvis skriver en text om textbindning kanske du upprepar ordet text­bindning några gånger. Du nämner olika bindnings­typer, som referens­bindning, konnektiv­bindning och tematisk bindning.

Ibland kallar du konnektivbindningen för sats­konnektion, och du kan beskriva en tema–rema-analys när du går igenom den tematiska bindningen. För att inte upprepa samma ord kan du ersätta det med ett pronomen, till exempel den.

Om du har skapat en god referens­bindning förstår läsaren hur de olika benäm­ningar som används för en referent hänger ihop utan att hen behöver gå tillbaka i texten. Inte minst behöver du se till att det blir tydligt vem eller vad de pronomen du använder syftar på – inte som i exemplet nedan där man behöver fundera över om pronomenet de syftar på frågorna eller deltagarnas.

Detta exempel visar tydligt hur en instruktör använder frågor för att främja del­tagarnas reflektion och hur de väg­leder dem genom hela lärandet.
> 
Detta exempel visar tydligt hur en instruktör använder frågor för att främja del­tagarnas reflektion och hur frågorna väg­leder dem genom hela lärandet.

Ett vanligt misstag är att skribenten inte har gjort klart för sig vem hen skriver för och varför mottagaren ska läsa texten. Det kan resultera i att läsar­tilltalet syftar på olika referenter, som till exempel i reklam­broschyrer från skolor där det inlednings­vis är barnet som tilltalas med du men lite senare i texten syftar du på föräldern:

Vill du gå i en skola som satsar på idrott? … Hos oss kan du vara säker på att ditt barn kommer att utvecklas i sin idrott.

Vi är en liknande fall­grop – det är ganska vanligt att vi i en text kan syfta på flera olika referenter: människor i allmän­het, textens avsändare eller både avsändarna och mot­tagarna. Begränsar du vi till en referent blir det lättare för läsaren att hänga med.

Arbetar du med en text som har klippt och klistrats ihop från olika källor behöver du vara extra vak­sam på referens­bindningen så att den samman­ställda textens referenser hänger ihop.

Inte minst behöver du kontrollera att tabeller, fakta­rutor, bild­texter och liknande fort­farande är för­ankrade i bröd­texten.

Mer om hur du kan undvika syftningsfel

Fler inlägg

• Håll ihop texten med bindeord – inlägg från 12 november 2025.
• Tema-rema gör texten läsvänlig – inlägg från 15 oktober 2025.
• Vem är det jag skriver för? – inlägg från 21 mars 2012.
• Befolkning ger begripligare text – inlägg från 4 april 2012.
• Du-tilltal skapar engagemang – inlägg från 3 november 2021.

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Bind ihop texten, nr 4/2017.
• Bind ihop textens innehåll, nr 3/2019.
• Använd en naturlig ordföljd, nr 4/2019.
• Använd jag i din text, nr 10/2018.
• Använd vi i din text, nr 11/2018.
• Använd du i din text, nr 12/2018.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Tydlig text med du-tilltal.
• Avfolkad text saknar människor.

Bok om problematiska meningskonstruktioner

• Bygg bättre meningar – för dig som redigerar text.

Mer läsning om textbindning

• Hur hänger det ihop?: en bok om textbindning – av Catharina Nyström-Höög.