Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Tema-rema gör texten läsvänlig

av | 15/10 2025 | Tips och råd

Snören som binder samman trästift på en anslagstavla symboliserar tema-remaprincipen. (Foto: Adobe Stock)

Om du binder ihop texten efter tema-rema-principen hamnar informa­tionen där läsaren för­väntar sig att den ska ligga. (Foto: Adobe Stock)

Vill du att din text ska bli läst är det en god idé att följa tema-rema-principen, det vill säga att du bygger det okända på det som redan är känt för läsaren.

När vi pratar med var­andra inleder vi oftast en mening med det som är känt – tema – och avslutar meningen med ny informa­tion – rema. Detta normala sätt att kommuni­cera på är en bra grund för en text­bindning som gör texten läs­vänlig.

Vill du inte komplicera det för mycket kan du nöja dig med att tänka på att bygga upp dina meningar som om du skulle prata med någon. Men vill du få en djupare för­­ståelse för hur du und­­viker att skriva en statisk text med dåligt samman­­hang hänger du med på en kort genom­gång av tema–rema-principen.

Det man kallar tema är meningens (eller satsens) start­punkt, det man utgår från eller talar om. Remat är yttrandets fort­sätt­ning, det man säger om temat. Remat står ofta till höger om det finita verbet, alltså det tidsböjda verbet.

I meningarna nedan är temat i rött och remat är fetat:

  1. Temat är ofta meningens fundament.
  2. Fundamentet är allt det som står till vänster om det finita verbet.
  3. Men att temat ofta står som funda­ment är inte det enda utmärkande.
  4. Det är också ofta en nominal­fras i bestämd form (den väl utförda text­bind­ningen), ett egennamn (Lisa) eller ett person­ligt pronomen (hon).
  5. Medan temat alltså inleder meningen kallas den nya informa­tionen till höger om det finita verbet för rema.
  6. Remat brukar stå i obestämd form.
  7. Den obestämda formen signalerar att informa­tionen antas vara ny för läsaren.
  8. Men remat behöver inte vara en nominal­fras utan kan också vara till exempel ett verb eller ett adverb.

När du binder ihop texten tematiskt kan du börja flera meningar efter varandra med samma tema, som i meningarna 3, 4 och 5 ovan. Men om du bara använder tema­upprepning kommer texten att bli statisk. Dess­utom tappar du samman­hanget om du vill presentera ett nytt tema.

Om du istället varvar tema­upprepningar med att låta före­gående menings rema bli nästa menings tema (tema­progression), som i meningarna 1 och 2 respektive 5, 6 och 7 ovan, får texten flyt och ett tydligare sammanhang.

Bristande tematisk bindning hänger ofta ihop med långa funda­ment, det som kallas för vänster­tunga meningar, som i den första meningen nedan. Men även om det två andra inte har så väldigt långa funda­ment blir de knepiga att läsa eftersom de inte är upp­byggda som vi förväntar oss utan den kända informa­tionen ligger sist:

  • Allt det som om det finita verbet till vänster står är funda­mentet.
  • Meningens fundament är temat.
  • Att det står som fundament är inte det enda ut­märkande för temat.

Mer från mig om textbindning

Fler inlägg

Skrivbrevet från Evas skrivskola

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

Bok om problematiska meningskonstruktioner

Mer läsning om tema-rema

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: