Språkrådets årliga omvärldsanalys för 2013 handlar bland annat om språkliga debatter, språklagen och språkteknologi. Och att begreppet klarspråk är under förändring.

Språkrådet publicerar varje år en omvärldsanalys av språksituationen i Sverige. Omvärldsanalysen för 2013 tar upp flera av de händelser som jag har skrivit om här på bloggen, som den stora mediedebatten som bröt ut när företaget Google ville styra Språkrådets nyordslista, ungdomars bristande kunskaper i svenska samt JO-anmälningarna om svårbegripligt språk i Skolverkets kursplaner och ett brev från Patent- och registreringsverket, PRV.

Avsnittet om klarspråk handlar bland annat om hur klarspråksbegreppet ska tolkas – begreppet har utvecklats från att stå för en texttyp präglad av vardaglighet och talspråklighet till att bli ett förhållningssätt där man framför allt har en tydlig mottagaranpassning. Dock är den snäva synen på klarspråk som något vardagsnära utan facktermer fortfarande ganska utbredd.

Svenskarna ligger i topp när det gäller att lösa problem med hjälp av it.

Omvärldsanalysen handlar dock inte bara om det svenska språket utan gör även en genomgång av de nationella minoritetsspråkens ställning, där man bland annat konstaterar att fler och fler kommuner ansluter sig till språkens förvaltningsområden – men utanför förvaltningsområdena är kunskaperna om minoritetsspråken fortsatt låg.

Idén bakom språklagen var att stärka svenskans ställning som det samhällsbärande språket, men samtidigt pågår en internationalisering i den offentliga sektorn. Rapporten tar framför allt upp hur man ska kunna få ihop språkpolitiska krav med internationaliseringskrav inom universitet och högskolor.

Språkrådet avslutar sin omvärldsanalys med ett avsnitt om språkteknologi och digital kommunikation. Den digitala tekniken ger nya möjligheter att undersöka språket och att öka delaktigheten – men det finns också avigsidor. Inte minst måste man satsa på språkinfrastruktur och teknikutveckling för att alla svenskar verkligen ska kunna använda sitt språk i digitala miljöer.

Ett uppmuntrande konstaterande är att det inte är helt nattsvart vad gäller svenska ungdomars läsförståelse. Enligt den senaste Pisa-undersökningen ligger svenska ungdomar över OECD-snittet för digital läsning och i den senaste PIAAC-undersökningen som mäter vuxnas färdigheter ligger svenskarna i topp när det gäller att lösa problem med hjälp av it – och då är det ungdomarna som är duktigast.

Nu tar bloggen sommarledigt och jag önskar alla läsare glad sommar!

Tidigare inlägg

• Ogooglebart fann sin plats – tidigare inlägg från 3 april 2013 om Googles försök att styra språkanvändningen.
• Läsförståelsen rasar bland ungdomar – tidigare inlägg från 18 december 2013 om svenska ungdomars dåliga resultat i Pisa-undersökningen och högskolestudenters bristande kunskaper.

Mer läsning

• Analys av språksituationen – Språkrådet presenterar 2013 års omvärldsanalys och länkar till själva rapporten.