Svenska 15-åringar ligger nu under OECD-snittet i läsförståelse och det är framför allt de lågpresterande eleverna som har tappat. Och pojkar.

Nyligen presenterades resultaten av Pisa 2012, en internationell studie av 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse som genomförs vart tredje år av OECD. Upprördheten var stor när det visade sig att de svenska ungdomarna nu ligger under snittet i alla tre ämnen, men det borde inte ha varit en överraskning. Kurvan har pekat neråt så länge Sverige har deltagit i Pisa-undersökningarna och andra internationella undersökningar har visat samma resultat.

I början av året slog också universitetslärare larm om att de under de senaste åren har märkt av en drastiskt mycket sämre nivå på studenterna som kommer från gymnasiet – de har sådana läs- och skrivproblem att det är svårt att bedriva undervisning.

[pullquote align=”left|center|right” textalign=”left|center|right” width=”30%”]Studenterna har sådana läs- och skrivproblem att det är svårt att bedriva undervisning.[/pullquote]

Med tanke på att de studenterna bör ha börjat skolan runt millennieskiftet eller åren strax före kan man ana att deras skolgång var präglad av den läroplan som kom 1994, Lpo94. I den betonades elevens eget ansvar för sitt eget lärande. I verkligheten visade sig det egna ansvaret ofta handla om  eget arbete och självinlärning, något som forskning har visat är en av orsakerna till de sjunkande skolresultaten.

Ytterligare en anledning kanske är att föräldrar i allt mindre utsträckning läser högt för sina barn – högläsning är nämligen bland det viktigaste i början av läsprocessen, betydligt viktigare än att lära sig bokstäver. Enligt Läsrörelsen minskade antalet föräldrar som läser dagligen för sina barn sjönk från 80 procent 1984 till 74 procent 2003 och 2012 ned till 35 procent. Ytterligare 30 procent läser flera gånger i veckan för barnen, men det är alltså fortfarande en tydlig sänkning från tidigare.

Jag hyser ändå hopp om framtiden eftersom jag genom min sjuåring ser att man idag använder vetenskapligt baserade metoder för läsinlärning (till exempel Bornholmsmodellen i förskoleklass) och att skolan lägger stor vikt på läsningen. Den nya skollagen säger också att skolan ska bygga på vetenskaplig grund och då borde man inte längre lämna eleverna till självinlärning.

Men jag kan inte låta bli att tänka på dem som har föräldrar som inte satsar på läsläxorna. Som inte läser för sina barn. Som kanske själva är för svaga läsare för att kunna hjälpa barnen – som jag skrev i mitt inlägg för två veckor sen om PIAAC-undersökningen handlar det om stora grupper som har dålig läsförståelse.

Och vad gör vi med den förlorade generationen som går ut skolan nu? En generation där nästan en fjärdedel – och nästan en tredjedel av pojkarna – inte kommer upp i Pisas nivå 2 i läsförståelse.

Nu tar bloggen jullov för att återkomma i januari. God jul och gott nytt år!

Mer läsning om den försämrade läsförståelsen

• Pisa i korthet – Skolverkets information om Pisa-undersökningarna.
• Kraftig försämring i Pisa – Skolverkets information om Pisa 2012, med länkar till rapporten och en sammanfattning av rapporten.
• Våra studenter kan inte svenska – debattartikel i Upsala Nya Tidning, där universitetslärare från Uppsala universitet slår larm om att studenterna saknar språklig förmåga.
• Studenter på 13-årings nivå kräver nya arbetssätt – Ebba Lisberg Jensen intervjuas i Universitetsläraren om svårigheterna med att studenter idag inte klarar det akademiska språket.
• Högläsning tillsammans med barn minskar enligt färsk undersökning – pressmeddelande från Läsrörelsen.
• Många svenskar har dålig läsförmåga – inlägg från 4 december 2013.