Vi blir allt sämre på ord, och resultaten på högskoleprovets ordförståelsedel sjunker stadigt. Men det är bara de yngres resultat som försämras.

En av 70-talets mest omtalade undersökningar av ordförståelse publicerades 1976 i en bok kallad Språkklyftan. Språkvetarna Nils Frick och Sten Malmström upptäckte att det fanns en stor klyfta mellan de ord som myndigheterna använde i sina texter och hur medborgarna uppfattade dem.

Språkklyftan väckte debatt under 1970-talet och blev ett av startskotten till det stora klarspråksarbete som har pågått i den offentliga svenskan sedan dess. Dock ledde det inte till någon ökning av ordförståelsen.

[pullquote align=”left|center|right” textalign=”left|center|right” width=”30%”]”Ordförståelsen har inte blivit bättre sedan 70-talet.”[/pullquote]

Forskarna Anna W Gustafsson och David Håkansson gjorde 2010 en ny studie som de utformade så den skulle vara så lik Språkklyftan som möjligt. Och den visade att ordförståelsen inte har blivit bättre sedan 70-talet trots att vi har högre utbildningsnivå idag. Dessutom överskattar många sin förmåga och tror att de förstår mer än vad de faktiskt gör.

Generellt är äldre bättre på att förstå ord än yngre eftersom de har hunnit möta fler ord, men de yngre blir allt sämre. På högskoleprovets ordförståelsedel sjunker resultaten varje år, men det är bara de under 40 år som skriver sämre.

Varför har det blivit så här då? Ja, resultaten från den studie som Gustafsson och Håkansson gör av högskoleprovet är än så länge preliminära, men Anna W Gustafsson säger till Svenska Dagbladet att det sannolikt inte beror på sämre undervisning i skolan utan på minskat tidningsläsande och att många bara läser kortare texter.

Men spelar det någon roll om ungdomar har ett allt sämre ordförråd? Ja, det gör det om vi vill att alla ska kunna hänga med i samhället.

Vi behöver ha ett ordförråd på cirka 50 000 ord för att klara ett vanligt vuxenliv: förstå nyhetssändningar, kunna läsa en tidningsartikel, klara av att följa instruktioner och anvisningar. Läraren Karin Kers skriver i Skolvärlden om att en 17-åring som har läst mycket, lyssnat till texter och blev mycket läst för som barn har ett ordförråd på 50 000–70 000 ord, medan den 17-åring som har läst lite bara har 15 000–17 000 ord.

Skillnaden är hisnande. Och visar på betydelsen av att barnet läser och blir läst för.

Så läs för ditt barn, både innan och efter barnet lärt sig läsa. Läs inte bara skönlitteratur utan läs fackböcker också som vidgar ordförrådet.

Och kom ihåg att det inte räcker med att lyssna på inspelad text. Det är när du läser högt och samtalar med barnet om texten du får ut de riktigt stora vinsterna av högläsningen.

Läs mer om ordförståelse

• Vi begriper mindre än vi tror – artikel i Språktidningen om 2010-talets version av Språkklyftan.
• Ny forskning: yngre allt sämre på ordförståelse, Nivån på ordkunskap sjunker varje år och Ord svenskarna blivit bättre – och sämre – på att förstå – artiklar i Svenska Dagbladet om att resultaten på högskoleprovets ordförståelsedel sjunker stadigt.

Läs mer om högläsning

• Sakprosa lika viktig som sagor – artikel i Dagens Nyheter om varför man inte bara ska välja skönlitteratur för högläsning.
• Självständig läsande föds ur högläsning – artikel i Dagens Nyheter om vikten av högläsning.
• Språket är nyckeln – artikel i Skolvärlden av läraren Karin Kers om hur högläsning påverkar ordförrådet.