Justitieombudsmannen tycker att det räcker med att en myndighet lämnar kontaktuppgifter för att språklagen ska anses vara uppfylld, och skriver därför av Språkkonsulternas anmälan mot PRV:s svårtolkade brev.

Justitieombudsmannen, JO, tyckte att det brev som Patent- och registreringsverket, PRV, skickade till företaget Språkkonsulterna (se mina tidigare inlägg) visserligen kan förbättras men inte brister så mycket att det är värt att ta till vidare utredning.

JO motiverar sitt beslut vidare med att om mottagaren inte förstår brevet finns det ett telefonnummer till handläggaren och en e-postadress till PRV:s kundtjänst. JO påpekar också att juridiken runt varumärkesskydd är komplicerad och kräver bakgrundskunskaper, men att mottagaren kan skaffa sig dessa genom att läsa på PRV:s webbplats.

Den här motiveringen väcker verkligen frågor. Framför allt varför JO inte ser några problem med att PRV skriver ett så komplicerat brev när innehållet bevisligen går att förklara på ett betydligt mer lättfattligt sätt.

JO tycker till exempel att mottagaren kan vända sig till PRV:s webbplats där det då uppenbarligen finns begripligt skrivna texter om varumärkesskydd. Dessutom tycker JO att brevets innehåll inte behöver förklaras av någon som är specialiserad på området utan kan förklaras av någon i PRV:s kundtjänst. PRV:s chefsjurist Per Holmstrand har också uttryckt det här brevets innehåll på ett lättfattligt sätt i intervjuer och i sitt eget inlägg på PRV:s blogg.

Dessutom var ju inte det här brevets budskap särskilt komplicerat: PRV övervägde att avslå Språkkonsulternas ansökan eftersom det namn de ansökt om att få skydda inte var tillräckligt särskiljande. Det behöver man inte ha läst juridik för att förstå. Men PRV:s handläggare kanske behöver gå en skrivkurs för att lära sig uttrycka det.

Den andra stora funderingen som JO:s motivering väcker är varför JO tycker att det inte gör något om man uttrycker sig svårbegripligt så länge man lämnar ett telefonnummer. Själv kan jag se många bättre användningsområden för våra skattemedel än att myndighetsanställda ska lägga tid på att förklara brev de har skickat ut eller reda ut missförstånd som har uppstått på grund av att mottagaren inte har förstått innehållet i myndighetens kommunikation.

Och det kan nog de myndighetsanställda också, om de blir medvetna om hur mycket tid svårbegripligt språk kostar dem. Jag tipsade redan förra veckan om skriften Klarspråk lönar sig. Läser man den förstår man nyttan av klarspråk.

Läs mer om JO-anmälan och klarspråk

• PRV:s språk JO-anmält – inlägg från 21 augusti 2013.
• Kanslispråk eller klarspråk? – inlägg från 28 augusti 2013.
• JO skriver av anmälan mot PRV om svårt språk – justitieombudsmannens pressmeddelande om varför myndigheten valde att inte ta upp Språkkonsulternas anmälan.
• Särskiljnings- och urskiljningsförmåga – om Språkkonsulternas JO-anmälan mot PRV – inlägg av PRV:s chefsjurist Per Holmstrand på PRV:s blogg där han beskriver ärendet på ett begripligt sätt i textens inledning. (avlänkat 230203, PRV-bloggen finns inte kvar.)
• PRV: Texten är begriplig och Anmälde obegriplig byråkratsvenska – två exempel på hur Per Holmstrand i intervjuer förklarar brevets innehåll begripligt, från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet.
• Klarspråk lönar sig – skrift från statsrådsberedningen om hur vi alla kan tjäna på ett aktivt klarspråksarbete.
• JO avvisar anmälan mot språklagen – Språkkonsulternas pressmeddelande om justitieombudsmannens beslut. (avlänkat 170913, pressmeddelandet ligger inte kvar)
• Om myndigheter, medborgare och mottagaranpassning – Språktidningen bloggar om JO: beslut att skriva av Språkkonsulternas anmälan.