Språkkonsulternas JO-anmälning av PRV:s svårbegripliga föreläggande har väckt många reaktioner, av skiftande slag. De flesta föredrar klarspråk, men förvånansvärt många försvarar kanslispråket.
Som jag skrev i förra veckans inlägg anmälde företaget Språkkonsulterna Patent- och registreringsverket, PRV, till Justitieombudsmannen, JO, efter att ha fått ett brev som de inte förstod. Anmälningen väckte starka reaktioner. Många tyckte att anmälan var befogad – men förvånansvärt många kramade PRV:s kanslispråk.
Ivern att få påpeka att man själv minsann tyckte att texten var begriplig avslöjar dock att dessa kanslispråkskramare inte förstår språklagens paragraf 11. Förutom att det inte räcker med att den är begriplig för vissa är begripligheten bara en tredjedel av språklagens krav på texten: den ska vara vårdad och enkel också.
Språkkonsulterna har lagt ut hela brevet på sin sajt och man kan snabbt konstatera brister på alla tre punkterna, som till exempel
- inte vårdat – mottagarens namn felstavat, tonen i brevet är kort och rätt mästrande
- inte enkelt – inledningen är snårig och svårläst
- inte begripligt – många facktermer, komplicerat byggda meningar, i inledningen nämns att det föreligger ett hinder men man måste läsa igenom nästan hela texten innan man får veta vilket hindret är.
Jag kan även jämföra brevet med ett jag fick i dagarna från Skatteverket. Innehållet är komplicerat (fastighetsförsäljningar), men handläggaren har här lyckats att klargöra i inledningen vad det handlar om (ett beslut är på gång men jag får möjlighet att yttra mig), tonen är trevligare (jag får gärna kontakta dem om det är något jag undrar över), handläggaren har under rubriken Övervägande punktat upp vilka ändringar man överväger och ger sedan en utförlig motivering under rubriken Motivering.
Att det går att skriva PRV:s brev enklare och begripligare visar också PRV:s chefsjurist Per Holmstrand när han skrev ett inlägg på PRV:s blogg och ytterligare raljerade över professionella språkkonsulters läsförståelse (se länkarna i förra veckans inlägg för hans uttalanden i medier). Första stycket i hans blogginlägg skulle med små justeringar ha kunnat fungera som en inledning på det här brevet.
Per Holmstrands nedlåtande attityd mot dem som kommunicerar med hans myndighet är obehaglig, och jag tycker väl snarast att det är anmärkningsvärt att PRV:s chefsjurist inte klarar av att förstå paragraf 11 i Språklagen 2009:6.
Förutom att PRV enligt lag måste uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt bör kanske de som gillar myndighetens sätt att kommunicera reflektera över att även om de förstår brevet kostar den här typen av brev skattepengar. Mycket skattepengar.
Klarspråk är nämligen lönsamt. Det är helt enkelt billigare att medborgarna förstår direkt vad myndigheten försöker säga. Tror du mig inte, kolla i skriften Klarspråk lönar sig som gavs ut av statsrådsberedningen 2006.
Rättelse 2013-12-06:
Per Holmstrand har i ett blogginlägg påpekat att PRV:s verksamhet inte finansieras av skattepengar utan med de avgifter som de som använder sig av myndighetens tjänster betalar. Han skriver lovande nog att PRV ska göra vad de kan för att minimera deras kostnader. Och det låter ju bra, för faktum kvarstår – det är dyrt att skriva brev som mottagaren inte förstår.
Mer att läsa om JO-anmälan och klarspråk
- PRV:s språk JO-anmält – inlägg från 21 augusti 2013.
- Språklag 2009:6 – enligt § 11 ska den offentliga svenskan vara vårdad, enkel och begriplig.
- PRV:s föreläggande – publicerat på Språkkonsulternas sajt.
Särskiljnings- och urskiljningsförmåga – om Språkkonsulternas JO-anmälan mot PRV– inlägg av PRV:s chefsjurist Per Holmstrand på PRV:s blogg. (avlänkat 230203, PRV-bloggen finns inte kvar.)- Klarspråk lönar sig – skrift från statsrådsberedningen om hur vi alla kan tjäna på ett aktivt klarspråksarbete.
Länk inlagd i samband med rättelse, 2013-12-06
Språkkonsulternas anmälan mot PRV – några tankar till slut – ytterligare ett inlägg På PRV:s blogg av Per Holmstrand.(avlänkat 230206, PRV-bloggen finns inte kvar)
Fler reflektioner
- PRV blev JO-anmälda för svårt språk: Hur ska vi ha det i det här landet? – inlägg av språkkonsulten Anna Hass på hennes blogg Glimrande glimtar.
- Byråkratiskt fikonspråk – radioinslag i P1:s Plånboken (drygt 14 minuter in i programmet), där Ulla Bohman från Centrum från Lättläst förklarar varför det är viktigt både för individen och samhället att myndigheterna använder klarspråk.
- Det viktiga språket – ledare i Gefle Dagblad om vikten av ett begripligt språk för demokratin.
- Töm inte språket på innehåll – ledare i Västerviks-Tidningen om att problemet ligger hos mottagaren om en myndighet skickar ut svårbegripliga brev.
- Krångligt språk anmält – språkspalt i Svenska Dagbladet av Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, om svårigheten att bedöma mottagaranpassning.
- Vem söker språklig upplevelse i myndighetsinformation? – inlägg på Centrum för lättlästs blogg av Karin Husberg, om varför myndigheter bör följa språklagen.
Språkforum 2031 och Om språket var lite mer som Stockholmsbörsen – satiriska inlägg på språkkonsulten Oscars blogg Syftningsfel.(avlänkat 221118, bloggen verkar inte finnas kvar)
0 kommentarer